શ્રી દસમ ગ્રંથ

પાન - 1102


ਦੇਵ ਦਿਵਾਨੇ ਲਖਿ ਭਏ ਦਾਨਵ ਗਏ ਬਿਕਾਇ ॥੩॥
dev divaane lakh bhe daanav ge bikaae |3|

જેને જોઈને દેવતાઓ ગાંડા થઈ ગયા અને રાક્ષસો (સમજી શકાય તેમ) વેચાઈ ગયા. 3.

ਔਰ ਪਿੰਗੁਲਾ ਮਤੀ ਕੀ ਸੋਭਾ ਲਖੀ ਅਪਾਰ ॥
aauar pingulaa matee kee sobhaa lakhee apaar |

અને પિંગુલ માટીની સુંદરતા પણ અસાધારણ દેખાતી હતી.

ਗੜਿ ਚਤੁਰਾਨਨ ਤਵਨ ਸਮ ਔਰ ਨ ਸਕਿਯੋ ਸੁਧਾਰ ॥੪॥
garr chaturaanan tavan sam aauar na sakiyo sudhaar |4|

બ્રહ્માએ (તેમને) બનાવ્યું અને પછી બીજું કોઈ તેને બનાવી શક્યું નહીં. 4.

ਚੌਪਈ ॥
chauapee |

ચોવીસ:

ਏਕ ਦਿਵਸ ਨ੍ਰਿਪ ਗਯੋ ਸਿਕਾਰਾ ॥
ek divas nrip gayo sikaaraa |

એક દિવસ રાજા શિકાર કરવા ગયો

ਚਿਤ ਭੀਤਰ ਇਹ ਭਾਤਿ ਬਿਚਾਰਾ ॥
chit bheetar ih bhaat bichaaraa |

અને મનમાં આમ વિચાર્યું.

ਬਸਤ੍ਰ ਬੋਰਿ ਸ੍ਰੋਨਤਹਿ ਪਠਾਏ ॥
basatr bor sronateh patthaae |

(તેણે) તેના કપડાં લોહીમાં ડુબાડીને (ઘરે) મોકલી દીધા.

ਕਹਿਯੋ ਸਿੰਘ ਭਰਥਰ ਹਰਿ ਘਾਏ ॥੫॥
kahiyo singh bharathar har ghaae |5|

અને સિંહ ભરથર હરિને ખાઈ ગયો છે તેમ કહી મોકલ્યો. 5.

ਬਸਤ੍ਰ ਭ੍ਰਿਤ ਲੈ ਸਦਨ ਸਿਧਾਰਿਯੋ ॥
basatr bhrit lai sadan sidhaariyo |

નોકર બખ્તર લઈને મહેલમાં ગયો

ਉਚਰਿਯੋ ਆਜੁ ਸਿੰਘ ਨ੍ਰਿਪ ਮਾਰਿਯੋ ॥
auchariyo aaj singh nrip maariyo |

અને (ગયા) કહ્યું કે આજે સિંહે રાજાને મારી નાખ્યો છે.

ਰਾਨੀ ਉਦਿਤ ਜਰਨ ਕੌ ਭਈ ॥
raanee udit jaran kau bhee |

રાણી (ભાણ મતિ) બળીને ભસ્મીભૂત થવા તૈયાર હતી

ਹਾਇ ਉਚਰਿ ਪਿੰਗਲ ਮਰਿ ਗਈ ॥੬॥
haae uchar pingal mar gee |6|

અને પિંગુલમતી (માત્ર) હાય કહીને મૃત્યુ પામ્યા.6.

ਦੋਹਰਾ ॥
doharaa |

દ્વિ:

ਤ੍ਰਿਯਾ ਨ ਤਵਨ ਸਰਾਹੀਯਹਿ ਕਰਤ ਅਗਨਿ ਮੈ ਪਯਾਨ ॥
triyaa na tavan saraaheeyeh karat agan mai payaan |

અગ્નિમાં પ્રવેશનાર સ્ત્રીની પ્રશંસા ન કરવી જોઈએ.

ਧੰਨ੍ਯ ਧੰਨ੍ਯ ਅਬਲਾ ਤੇਈ ਬਧਤ ਬਿਰਹ ਕੇ ਬਾਨ ॥੭॥
dhanay dhanay abalaa teee badhat birah ke baan |7|

ધન્ય છે તે સ્ત્રી જેને બિરહોનના બાણથી વીંધવામાં આવે છે. 7.

ਅੜਿਲ ॥
arril |

અડગ

ਖੇਲਿ ਅਖੇਟਕ ਜਬ ਭਰਥਰਿ ਘਰਿ ਆਇਯੋ ॥
khel akhettak jab bharathar ghar aaeiyo |

ભરથરી શિકાર રમીને ઘરે પાછો ફર્યો

ਹਾਇ ਕਰਤ ਪਿੰਗੁਲਾ ਮਰੀ ਸੁਨਿ ਪਾਇਯੋ ॥
haae karat pingulaa maree sun paaeiyo |

(તેથી) તેણે સાંભળ્યું કે પિંગુલામતી 'હાય' કહીને મૃત્યુ પામી છે.

ਡਾਰਿ ਡਾਰਿ ਸਿਰ ਧੂਰਿ ਹਾਇ ਰਾਜਾ ਕਹੈ ॥
ddaar ddaar sir dhoor haae raajaa kahai |

રાજાએ માથા પર વસ્તુઓ મૂકીને હાય હાય કહેવાનું શરૂ કર્યું

ਹੋ ਪਠੈ ਬਸਤ੍ਰ ਜਿਹ ਸਮੈ ਸਮੋ ਸੌ ਨ ਲਹੈ ॥੮॥
ho patthai basatr jih samai samo sau na lahai |8|

કે જ્યારે મેં બખ્તરને ઘરે મોકલ્યો ત્યારે તે સમય હવે હાથમાં નથી. 8.

ਚੌਪਈ ॥
chauapee |

ચોવીસ:

ਕੈ ਮੈ ਆਜੁ ਕਟਾਰੀ ਮਾਰੌ ॥
kai mai aaj kattaaree maarau |

અથવા મને છરાથી મારી નાખવામાં આવશે,

ਹ੍ਵੈ ਜੋਗੀ ਸਭ ਹੀ ਘਰ ਜਾਰੌ ॥
hvai jogee sabh hee ghar jaarau |

અથવા જોગી બનીને આખું ઘર બાળી નાખે.

ਧ੍ਰਿਗ ਮੇਰੋ ਜਿਯਬੋ ਜਗ ਮਾਹੀ ॥
dhrig mero jiyabo jag maahee |

દુનિયામાં મારું જીવન નફરત છે

ਜਾ ਕੇ ਨਾਰਿ ਪਿੰਗੁਲਾ ਨਾਹੀ ॥੯॥
jaa ke naar pingulaa naahee |9|

જેના (ઘરમાં) પિંગુલા રાણી નથી. 9.

ਦੋਹਰਾ ॥
doharaa |

દ્વિ:

ਜੋ ਭੂਖਨ ਬਹੁ ਮੋਲ ਕੇ ਅੰਗਨ ਅਧਿਕ ਸੁਹਾਹਿ ॥
jo bhookhan bahu mol ke angan adhik suhaeh |

જે અંગોને કિંમતી ઝવેરાતથી શણગારતા હતા,

ਤੇ ਅਬ ਨਾਗਨਿ ਸੇ ਭਏ ਕਾਟਿ ਕਾਟਿ ਤਨ ਖਾਹਿ ॥੧੦॥
te ab naagan se bhe kaatt kaatt tan khaeh |10|

તેઓ હવે સાપ જેવા બની ગયા છે અને શરીરને કાપીને ખાય છે. 10.

ਸਵੈਯਾ ॥
savaiyaa |

સ્વ:

ਬਾਕ ਸੀ ਬੀਨ ਸਿੰਗਾਰ ਅੰਗਾਰ ਸੇ ਤਾਲ ਮ੍ਰਿਦੰਗ ਕ੍ਰਿਪਾਨ ਕਟਾਰੇ ॥
baak see been singaar angaar se taal mridang kripaan kattaare |

બીન 'બેંક' (તલવાર) જેવું હતું, આભૂષણ અંગારા જેવા હતા અને તાલ મૃદંગા કિરપાન અને કટાર જેવા હતા.

ਜ੍ਵਾਲ ਸੀ ਜੌਨਿ ਜੁਡਾਈ ਸੀ ਜੇਬ ਸਖੀ ਘਨਸਾਰ ਕਿਸਾਰ ਕੇ ਆਰੇ ॥
jvaal see jauan juddaaee see jeb sakhee ghanasaar kisaar ke aare |

ઓ સખી! ચાંદની અગ્નિ જેવી છે, સુંદરતા ('જેબ') કુહરે ('જુદાઈ') જેવી છે અને કસ્તુરી કરવતના તીક્ષ્ણ દાંત (બિંદુઓ) જેવી છે.

ਰੋਗ ਸੋ ਰਾਗ ਬਿਰਾਗ ਸੋ ਬੋਲ ਬਬਾਰਿਦ ਬੂੰਦਨ ਬਾਨ ਬਿਸਾਰੇ ॥
rog so raag biraag so bol babaarid boondan baan bisaare |

રાગ રોગ જેવો છે, ગીતો બરાગ જેવા છે, પરિવર્તનના છંદો તીર જેવા છે.

ਬਾਨ ਸੇ ਬੈਨ ਭਾਲਾ ਜੈਸੇ ਭੂਖਨ ਹਾਰਨ ਹੋਹਿ ਭੁਜੰਗਨ ਕਾਰੇ ॥੧੧॥
baan se bain bhaalaa jaise bhookhan haaran hohi bhujangan kaare |11|

શબ્દો તીર જેવા, ઝવેરાત તીર જેવા અને હાર કાળા નાગ જેવા બની ગયા છે. 11.

ਬਾਕ ਸੇ ਬੈਨ ਬ੍ਰਿਲਾਪ ਸੇ ਬਾਰਨ ਬ੍ਰਯਾਧ ਸੀ ਬਾਸ ਬਿਯਾਰ ਬਹੀ ਰੀ ॥
baak se bain brilaap se baaran brayaadh see baas biyaar bahee ree |

શબ્દો તલવાર જેવા છે, વાદ્યોની ધૂન ('બરન') વિલાપ જેવી છે અને ફૂંકાતા પવનનો બાસ મહા રોગ લાગે છે.

ਕਾਕ ਸੀ ਕੋਕਿਲ ਕੂਕ ਕਰਾਲ ਮ੍ਰਿਨਾਲ ਕਿ ਬ੍ਰਯਾਲ ਘਰੀ ਕਿ ਛੁਰੀ ਰੀ ॥
kaak see kokil kook karaal mrinaal ki brayaal gharee ki chhuree ree |

કોયલનો ઘોંઘાટ કાગડાના કાગડા જેવો છે, કમળની ડાળી સાપ જેવી છે અને ઘડિયાળ છરી જેવી છે.

ਭਾਰ ਸੀ ਭੌਨ ਭਯਾਨਕ ਭੂਖਨ ਜੌਨ ਕੀ ਜ੍ਵਾਲ ਸੌ ਜਾਤ ਜਰੀ ਰੀ ॥
bhaar see bhauan bhayaanak bhookhan jauan kee jvaal sau jaat jaree ree |

ભૌઆન ('ભૌન') ભઠ્ઠી જેવા (જેવા લાગે છે) ઝવેરાત ઉગ્ર (લાગે છે) અને ચંદ્રપ્રકાશથી બળી રહ્યા છે.

ਬਾਨ ਸੀ ਬੀਨ ਬਿਨਾ ਉਹਿ ਬਾਲ ਬਸੰਤ ਕੋ ਅੰਤਕਿ ਅੰਤ ਸਖੀ ਰੀ ॥੧੨॥
baan see been binaa uhi baal basant ko antak ant sakhee ree |12|

ઓ સખી! બીન એક તીર જેવું લાગે છે અને તે સ્ત્રી વિના, વસંત સમાપ્ત થઈ ગયું હોય તેવું લાગે છે. 12.

ਬੈਰੀ ਸੀ ਬ੍ਰਯਾਰ ਬ੍ਰਿਲਾਪ ਸੌ ਬੋਲ ਬਬਾਨ ਸੀ ਬੀਨ ਬਜੰਤ ਬਿਥਾਰੇ ॥
bairee see brayaar brilaap sau bol babaan see been bajant bithaare |

પવન દુશ્મન જેવો છે, અવાજ વિલાપ જેવો છે, બીન નિરર્થક તીર જેવો છે.

ਜੰਗ ਸੇ ਜੰਗ ਮੁਚੰਗ ਦੁਖੰਗ ਅਨੰਗ ਕਿ ਅੰਕਸੁ ਆਕ ਕਿਆਰੇ ॥
jang se jang muchang dukhang anang ki ankas aak kiaare |

સામખા યુધાની જેમ, મુચંગ શરીરને પીડાદાયક છે ('દુખાંગ') અને કામદેવનું દબાણ પીડાદાયક અથવા કડવું ('ક્યારે') છે.

ਚਾਦਨੀ ਚੰਦ ਚਿਤਾ ਚਹੂੰ ਓਰ ਸੁ ਕੋਕਿਲਾ ਕੂਕ ਕਿ ਹੂਕ ਸੀ ਮਾਰੇ ॥
chaadanee chand chitaa chahoon or su kokilaa kook ki hook see maare |

ચારેય દિશામાં ફેલાયેલો ચંદ્રપ્રકાશ ચિતા જેવો દેખાય છે અને કોયલની કોયલ વેદનાની વેદના જેવી સંભળાય છે.

ਭਾਰ ਸੇ ਭੌਨ ਭਯਾਨਕ ਭੂਖਨ ਫੂਲੇ ਨ ਫੂਲ ਫਨੀ ਫਨਿਯਾਰੇ ॥੧੩॥
bhaar se bhauan bhayaanak bhookhan foole na fool fanee faniyaare |13|

ભવાન ભટ્ટીની જેમ ઝવેરાત ભયાનક છે. તેઓ ખીલેલા ફૂલો નથી, પરંતુ સાપની મજા સમાન છે. 13.

ਚੌਪਈ ॥
chauapee |

ચોવીસ:

ਹੋ ਹਠਿ ਹਾਥ ਸਿੰਧੌਰਾ ਧਰਿ ਹੌ ॥
ho hatth haath sindhauaraa dhar hau |

હું જીદથી સિંધૌરાને મારા હાથમાં પકડી રાખું છું

ਪਿੰਗੁਲ ਹੇਤ ਅਗਨਿ ਮਹਿ ਜਰਿ ਹੌ ॥
pingul het agan meh jar hau |

હું પિંગુલમતી માટે અગ્નિમાં બાળીશ.

ਜੌ ਇਹ ਆਜੁ ਚੰਚਲਾ ਜੀਯੈ ॥
jau ih aaj chanchalaa jeeyai |

જો આ સ્ત્રીઓ આજે જીવતી હોત તો

ਤਬ ਭਰਥਰੀ ਪਾਨਿ ਕੌ ਪੀਯੈ ॥੧੪॥
tab bharatharee paan kau peeyai |14|

પછી ભરથરી પાણી લેશે. 14.

ਅੜਿਲ ॥
arril |

અડગ

ਤਬ ਤਹ ਗੋਰਖਨਾਥ ਪਹੂੰਚ੍ਯੋ ਆਇ ਕੈ ॥
tab tah gorakhanaath pahoonchayo aae kai |

પછી ગોરખનાથ ત્યાં આવ્યા.