શ્રી દસમ ગ્રંથ

પાન - 1242


ਜਹ ਮੂਰਖ ਨਹਿ ਸੂਝਤ ਚਾਲਾ ॥੪੯॥
jah moorakh neh soojhat chaalaa |49|

મૂર્ખ જે પરિસ્થિતિને જાણતો નથી. 49.

ਇਹ ਬਿਧਿ ਭਾਖਿ ਖਾਨ ਸਭ ਧਾਏ ॥
eih bidh bhaakh khaan sabh dhaae |

આટલું કહીને બધા પઠાણો દોડી આવ્યા

ਬਾਧੇ ਚੁੰਗ ਚੌਪ ਤਨ ਆਏ ॥
baadhe chung chauap tan aae |

અને તેઓ જૂથોમાં અરાજકતા સાથે મૃતદેહો (ભરેલા) સાથે આવ્યા હતા.

ਸਮਸਦੀਨ ਲਛਿਮਨ ਜਹ ਘਾਯੋ ॥
samasadeen lachhiman jah ghaayo |

જ્યાં શમસદીનને લછમને માર્યો હતો.

ਤਿਹ ਠਾ ਸਕਲ ਸੈਨ ਮਿਲਿ ਆਯੋ ॥੫੦॥
tih tthaa sakal sain mil aayo |50|

આખી સેના તે જગ્યાએ એકઠી થઈ. 50.

ਲੋਦੀ ਸੂਰ ਨਯਾਜੀ ਚਲੇ ॥
lodee soor nayaajee chale |

લોદી, સુર (પઠાણોની એક જાતિ) નિયાઝી

ਲੀਨੇ ਸੰਗ ਸੂਰਮਾ ਭਲੇ ॥
leene sang sooramaa bhale |

તેઓ તેમની સાથે સારા યોદ્ધાઓને લઈ ગયા.

ਦਾਓਜਈ ਰੁਹੇਲੇ ਆਏ ॥
daaojee ruhele aae |

(આ ઉપરાંત) દાઉઝાઈ ('દાઉદઝાઈ' પઠાણોની એક શાખા) રુહેલે,

ਆਫਰੀਦਿਯਨ ਤੁਰੈ ਨਚਾਏ ॥੫੧॥
aafareediyan turai nachaae |51|

આફિરીદી (પઠાણો) પણ (તેમના) ઘોડા નૃત્ય કરતા. 51.

ਦੋਹਰਾ ॥
doharaa |

દ્વિ:

ਬਾਵਨ ਖੇਲ ਪਠਾਨ ਤਹ ਸਭੈ ਪਰੇ ਅਰਿਰਾਇ ॥
baavan khel patthaan tah sabhai pare ariraae |

બાવન ખેલ પઠાણો (બાવન કુળના પઠાણો) બધા ત્યાં પડ્યા.

ਭਾਤਿ ਭਾਤਿ ਬਾਨਾ ਬਧੇ ਗਨਨਾ ਗਨੀ ਨ ਜਾਇ ॥੫੨॥
bhaat bhaat baanaa badhe gananaa ganee na jaae |52|

(તેઓ) વિવિધ કાપડથી શણગારવામાં આવ્યા હતા, જેની ગણતરી કરી શકાતી નથી. 52.

ਚੌਪਈ ॥
chauapee |

ચોવીસ:

ਪਖਰਿਯਾਰੇ ਦ੍ਵਾਰਨ ਨਹਿ ਮਾਵੈ ॥
pakhariyaare dvaaran neh maavai |

ઘોડેસવારો દ્વાર પર રોકાયા ન હતા.

ਜਹਾ ਤਹਾ ਭਟ ਤੁਰੰਗ ਨਚਾਵੈ ॥
jahaa tahaa bhatt turang nachaavai |

યોદ્ધાઓ જ્યાં ઘોડાઓ નાચતા હતા.

ਬਾਨਨ ਕੀ ਆਂਧੀ ਤਹ ਆਈ ॥
baanan kee aandhee tah aaee |

તીરનું તોફાન આવ્યું,

ਹਾਥ ਪਸਾਰਾ ਲਖਾ ਨ ਜਾਈ ॥੫੩॥
haath pasaaraa lakhaa na jaaee |53|

(જેના કારણે) તેણે હાથ લંબાવ્યો ત્યારે પણ તે જોઈ શક્યો નહીં. 53.

ਇਹ ਬਿਧਿ ਸੋਰ ਨਗਰ ਮੈ ਪਯੋ ॥
eih bidh sor nagar mai payo |

આમ શહેરમાં હોબાળો મચી ગયો હતો. (દેખાવા લાગે છે)

ਜਨੁ ਰਵਿ ਉਲਟਿ ਪਲਟ ਹ੍ਵੈ ਗਯੋ ॥
jan rav ulatt palatt hvai gayo |

જાણે સૂર્ય ઊંધો પડ્યો હોય,

ਜੈਸੇ ਜਲਧਿ ਬਾਰਿ ਪਰਹਰੈ ॥
jaise jaladh baar paraharai |

અથવા જેમ સમુદ્ર ફૂલી જાય છે (એટલે કે ભરતી આવી છે)

ਉਛਰਿ ਉਛਰਿ ਮਛਰੀ ਜ੍ਯੋਂ ਮਰੈ ॥੫੪॥
auchhar uchhar machharee jayon marai |54|

અથવા જેમ માછલીઓ કૂદીને મરી રહી છે. 54.

ਜਿਹ ਬਿਧਿ ਨਾਵ ਨਦੀ ਕੀ ਧਾਰਾ ॥
jih bidh naav nadee kee dhaaraa |

નદીના પ્રવાહમાં હોડીની જેમ

ਬਹੀ ਜਾਤ ਕੋਊ ਨਹਿ ਰਖਵਾਰਾ ॥
bahee jaat koaoo neh rakhavaaraa |

દૂર વહી રહ્યું છે અને કોઈ રખેવાળ નથી.

ਤੈਸੀ ਦਸਾ ਨਗਰ ਕੀ ਭਈ ॥
taisee dasaa nagar kee bhee |

આ રીતે શહેરની હાલત કફોડી બની હતી.

ਜਨੁ ਬਿਨੁ ਸਕ੍ਰ ਸਚੀ ਹ੍ਵੈ ਗਈ ॥੫੫॥
jan bin sakr sachee hvai gee |55|

(એવું દેખાતું હતું કે) જાણે શચી ઈન્દ્ર વિના બની ગયા. 55.

ਦੋਹਰਾ ॥
doharaa |

દ્વિ:

ਇਹਿ ਦਿਸਿ ਸਭ ਛਤ੍ਰੀ ਚੜੇ ਉਹਿ ਦਿਸਿ ਚੜੇ ਪਠਾਨ ॥
eihi dis sabh chhatree charre uhi dis charre patthaan |

આ બાજુથી બધા છત્રીઓ ચઢી ગયા હતા અને તે બાજુથી પઠાણો ચડ્યા હતા.

ਸੁਨਹੁ ਸੰਤ ਚਿਤ ਦੈ ਸਭੈ ਜਿਹ ਬਿਧਿ ਭਯੋ ਨਿਦਾਨ ॥੫੬॥
sunahu sant chit dai sabhai jih bidh bhayo nidaan |56|

હે સંતો! તમારા બધા હૃદયથી સાંભળો, જે રીતે (બધા ઘોંઘાટીયા નશાનો) અંત આવ્યો. 56.

ਭੁਜੰਗ ਪ੍ਰਯਾਤ ਛੰਦ ॥
bhujang prayaat chhand |

ભુજંગ પ્રયાત શ્લોક:

ਜਬੈ ਜੋਰਿ ਬਾਨਾ ਅਨੀ ਖਾਨ ਆਏ ॥
jabai jor baanaa anee khaan aae |

જ્યારે પઠાણોની સેના ધનુષ અને તીર લઈને આવી હતી

ਇਤੈ ਛੋਭਿ ਛਤ੍ਰੀ ਸਭੈ ਬੀਰ ਧਾਏ ॥
eitai chhobh chhatree sabhai beer dhaae |

તેથી અહીંથી બધા છત્રી યોદ્ધાઓ ક્રોધે ભરાઈને ઉપર આવ્યા.

ਚਲੇ ਬਾਨ ਐਸੇ ਦੁਹੂੰ ਓਰ ਭਾਰੇ ॥
chale baan aaise duhoon or bhaare |

આટલા ભારે તીર બંને બાજુથી ગયા

ਲਗੈ ਅੰਗ ਜਾ ਕੇ ਨ ਜਾਹੀ ਨਿਕਾਰੇ ॥੫੭॥
lagai ang jaa ke na jaahee nikaare |57|

જે શરીરમાં અટવાયેલું છે, તેને દૂર કરી શકાતું નથી. 57.

ਤਬੈ ਲਛਿਮਨ ਕੁਮਾਰ ਜੂ ਕੋਪ ਕੈ ਕੈ ॥
tabai lachhiman kumaar joo kop kai kai |

ત્યારે લછમન કુમારને ગુસ્સો આવ્યો

ਹਨੇ ਖਾਨ ਬਾਨੀ ਸਭੈ ਸਸਤ੍ਰ ਲੈ ਕੈ ॥
hane khaan baanee sabhai sasatr lai kai |

મુખી ('બાની') એ પઠાણોને શસ્ત્રો વડે માર્યા.

ਕਿਤੇ ਖੇਤ ਮਾਰੇ ਪਰੇ ਬੀਰ ਐਸੇ ॥
kite khet maare pare beer aaise |

ક્યાંક વીરો યુદ્ધના મેદાનમાં આ રીતે મૃત હાલતમાં પડેલા હતા

ਬਿਰਾਜੈ ਕਟੇ ਇੰਦ੍ਰ ਕੇ ਕੇਤੁ ਜੈਸੇ ॥੫੮॥
biraajai katte indr ke ket jaise |58|

જેમ ઈન્દ્રના ધ્વજ કપાયા છે. 58.

ਪੀਏ ਜਾਨੁ ਭੰਗੈ ਮਲੰਗੈ ਪਰੇ ਹੈ ॥
pee jaan bhangai malangai pare hai |

(યુદ્ધના મેદાનમાં સૂતી વખતે તેઓ આ રીતે દેખાતા હતા) જાણે ભાંગ પીને મલંગ આડો પડ્યો હોય.

ਕਹੂੰ ਕੋਟਿ ਸੌਡੀਨ ਸੀਸੈ ਝਰੇ ਹੈ ॥
kahoon kott sauaddeen seesai jhare hai |

ઘણા હાથીઓના માથા ક્યાંક ને ક્યાંક પડી ગયા હતા.

ਕਹੂੰ ਉਸਟ ਮਾਰੇ ਸੁ ਲੈ ਭੂਮਿ ਤੋਪੈ ॥
kahoon usatt maare su lai bhoom topai |

ક્યાંક, માર્યા ગયેલા ઊંટ યુદ્ધના મેદાનમાં પરિચિત દેખાતા હતા.

ਕਹੂੰ ਖੇਤ ਖਾਡੇ ਲਸੈ ਨਗਨ ਧੋਪੈ ॥੫੯॥
kahoon khet khaadde lasai nagan dhopai |59|

ક્યાંક યુદ્ધના મેદાનમાં ખુલ્લી તલવારો અને તલવારો લહેરાતા હતા. 59.

ਕਹੂੰ ਬਾਨ ਕਾਟੇ ਪਰੇ ਭੂਮਿ ਐਸੇ ॥
kahoon baan kaatte pare bhoom aaise |

ક્યાંક તીરથી કાપેલા (હીરો) આ રીતે જમીન પર પડ્યા હતા

ਬੁਯੋ ਕੋ ਕ੍ਰਿਸਾਨੈ ਕਢੇ ਈਖ ਜੈਸੇ ॥
buyo ko krisaanai kadte eekh jaise |

જેમ કે ખેડૂતે વાવણી માટે શેરડીની કાપણી કરી છે.

ਕਹੂੰ ਲਹਿਲਹੈ ਪੇਟ ਮੈ ਯੌ ਕਟਾਰੀ ॥
kahoon lahilahai pett mai yau kattaaree |

પેટમાં ક્યાંક ડંખ આ રીતે ચમકતો હતો,

ਮਨੋ ਮਛ ਸੋਹੈ ਬਧੇ ਬੀਚ ਜਾਰੀ ॥੬੦॥
mano machh sohai badhe beech jaaree |60|

જાણે જાળમાં ફસાયેલી માછલી માણી રહી હોય. 60.

ਕਿਤੈ ਪੇਟ ਪਾਟੇ ਪਰੇ ਖੇਤ ਬਾਜੀ ॥
kitai pett paatte pare khet baajee |

ક્યાંક યુદ્ધના મેદાનમાં ફાટેલા પેટવાળા ઘોડાઓ મૂકે છે.

ਕਹੂੰ ਮਤ ਦੰਤੀ ਫਿਰੈ ਛੂਛ ਤਾਜੀ ॥
kahoon mat dantee firai chhoochh taajee |

ક્યાંક જંગલી હાથી અને ઘોડાઓ હતા જેઓ તેમના સવારોથી કંટાળી ગયા હતા.

ਕਹੂੰ ਮੂੰਡ ਮਾਲੀ ਪੁਐ ਮੁੰਡ ਮਾਲਾ ॥
kahoon moondd maalee puaai mundd maalaa |

ક્યાંક શિવ ('મૂંડ માલી') મસ્તકની માળા અર્પણ કરી રહ્યા હતા.