Sri Dasam Granth

Pagina - 1152


ਸਿਰ ਮੋ ਖਾਇ ਕ੍ਰਿਪਾਨ ਜੁ ਤਿਹ ਕਟੁ ਬਚ ਕਹੈ ॥
sir mo khaae kripaan ju tih katt bach kahai |

Qui verba aspera loquitur, ictum Kripani in capite gerit.

ਨਿੰਬੂਆ ਟਿਕ ਕਹਿ ਰਹੈ ਮੂੰਛਿ ਐਸੇ ਕੀਏ ॥
ninbooaa ttik keh rahai moonchh aaise kee |

Intonsi ita custodiunt ut lemons adhaereant.

ਹੋ ਤੇ ਨਰ ਪੀਵਹਿ ਭਾਗ ਕਹਾ ਪਸੁ ਤੈਂ ਪੀਏ ॥੧੪॥
ho te nar peeveh bhaag kahaa pas tain pee |14|

Ii tantum bhang bibunt, ubi animalia similia bibunt. XIIII.

ਅਗੰਜਾਨ ਜੋ ਗੰਜਤ ਸਦਾ ਅਗੰਜ ਨਰ ॥
aganjaan jo ganjat sadaa aganj nar |

Qui calvi eunt semper sunt homines calvi.

ਤ੍ਰਸਤ ਤਾਪ ਤੁਟਿ ਜਾਇ ਨਿਰਖਿ ਜਿਹ ਖੜਗ ਕਰ ॥
trasat taap tutt jaae nirakh jih kharrag kar |

Videns gladium in manibus, tollitur dolor timentium.

ਤੇ ਪੀਵਤ ਹੈ ਭਾਗ ਅਧਿਕ ਜਿਨ ਜਸ ਲਏ ॥
te peevat hai bhaag adhik jin jas le |

Bibunt bhang qui (in mundo) plus capere Jas.

ਹੋ ਦਾਨ ਖਾਡ ਕੈ ਪ੍ਰਥਮ ਬਹੁਰਿ ਜਗ ਤੇ ਗਏ ॥੧੫॥
ho daan khaadd kai pratham bahur jag te ge |15|

Primum gladios mundo donant, deinde mundo relinquunt. XV.

ਦੋਹਰਾ ॥
doharaa |

dual;

ਤੇ ਨਰ ਕੈਫਨ ਕੋ ਪਿਯਤ ਤੈ ਕ੍ਯਾ ਪਿਯਹਿ ਅਜਾਨ ॥
te nar kaifan ko piyat tai kayaa piyeh ajaan |

Isti tantum medicamenta consumunt, O Ajan! Quid medicamento facies?

ਕਰ ਤਕਰੀ ਪਕਰਤ ਰਹਿਯੋ ਕਸੀ ਨ ਕਮਰ ਕ੍ਰਿਪਾਨ ॥੧੬॥
kar takaree pakarat rahiyo kasee na kamar kripaan |16|

Gladium in manu semper tenuit, praetextam arcu non incidit. 16.

ਚੌਪਈ ॥
chauapee |

viginti quattuor;

ਯੌ ਸੁਨਿ ਬੈਨ ਸਾਹੁ ਰਿਸਿ ਭਰਿਯੋ ॥
yau sun bain saahu ris bhariyo |

Audiens haec verba, Shah ira repletus est

ਨਿਜੁ ਤ੍ਰਿਯ ਕਹ ਕਟੁ ਬਚਨ ਉਚਰਿਯੋ ॥
nij triy kah katt bachan uchariyo |

Et locutus est verba amarissima ad uxorem suam.

ਲਾਤ ਮੁਸਟ ਭੇ ਕੀਏ ਪ੍ਰਹਾਰਾ ॥
laat musatt bhe kee prahaaraa |

Calcavit et pulsaverat (eum).

ਤੈ ਕ੍ਯੋਨ ਐਸੀ ਭਾਤਿ ਉਚਾਰਾ ॥੧੭॥
tai kayon aaisee bhaat uchaaraa |17|

(Et dixit) quare sic loqueris. XVII.

ਤ੍ਰਿਯੋ ਬਾਚ ॥
triyo baach |

Mulier dixit:

ਕਹੋ ਸਾਹੁ ਤੌ ਸਾਚ ਉਚਰਊਾਂ ॥
kaho saahu tau saach uchraooaan |

Heus Shah! Si dixeris: Vera dico.

ਤੁਮ ਤੇ ਤਊ ਅਧਿਕ ਜਿਯ ਡਰਊਾਂ ॥
tum te taoo adhik jiy ddraooaan |

Adhuc valde timeo te in corde meo.

ਜੋ ਕੁਲ ਰੀਤਿ ਬਡਨ ਚਲਿ ਆਈ ॥
jo kul reet baddan chal aaee |

Quae est traditio seniorum;

ਸੋ ਮੈ ਤੁਹਿ ਪ੍ਰਤਿ ਕਹਤ ਸੁਨਾਈ ॥੧੮॥
so mai tuhi prat kahat sunaaee |18|

Amen, amen dico vobis. XVIII.

ਛਪੈ ਛੰਦ ॥
chhapai chhand |

Typis Vers:

ਦਿਜਨ ਦਾਨ ਦੀਬੋ ਦ੍ਰੁਜਾਨ ਸਿਰ ਖੜਗ ਬਜੈਬੋ ॥
dijan daan deebo drujaan sir kharrag bajaibo |

Eleemosyna Bragmanorum, capita Durjanorum pulsans;

ਮਹਾ ਦੁਸਟ ਕਹ ਦੰਡਿ ਦਾਰਿਦ ਦੀਨਾਨ ਗਵੈਬੋ ॥
mahaa dusatt kah dandd daarid deenaan gavaibo |

Malos punire, pauperum dolores sublevare;

ਨਿਜੁ ਨਾਰਿਨ ਕੇ ਸਾਥ ਕੇਲ ਚਿਰ ਲੌ ਮਚਿ ਮੰਡਬ ॥
nij naarin ke saath kel chir lau mach manddab |

Cum uxoribus diu ludebat;

ਖੰਡ ਖੰਡ ਰਨ ਖੇਤ ਖਲਨ ਖੰਡਨ ਸੌ ਖੰਡਬ ॥
khandd khandd ran khet khalan khanddan sau khanddab |

Hostes in acie dilacerare (etc. actus sunt periti).

ਅਮਲ ਨ ਪੀ ਏਤੀ ਕਰੈ ਕ੍ਯੋ ਆਯੋ ਮਹਿ ਲੋਕ ਮਹਿ ॥
amal na pee etee karai kayo aayo meh lok meh |

Cur ad hunc populum veniunt, qui post alcoholem potationem haec non faciunt?

ਸੁਰ ਅਸੁਰ ਜਛ ਗੰਧ੍ਰਬ ਸਭੈ ਤਿਹ ਨਰ ਕੌ ਹਸਿ ਹਸਿ ਕਹਹਿ ॥੧੯॥
sur asur jachh gandhrab sabhai tih nar kau has has kaheh |19|

Dii, gigantes, yakshas, gandharas rident et hoc homini dicunt. XVIIII.

ਛੰਦ ॥
chhand |

versum:

ਸੋ ਨਰ ਪਿਯਤ ਨ ਭਾਗ ਰਹੈ ਕੌਡੀ ਮਹਿ ਜਿਹ ਚਿਤ ॥
so nar piyat na bhaag rahai kauaddee meh jih chit |

Homo qui non fumo crepitus et mens in fallacia figitur (maya).

ਸੋ ਨਰ ਅਮਲ ਨ ਪਿਯੈ ਦਾਨ ਭੇ ਨਹਿ ਜਾ ਕੋ ਹਿਤ ॥
so nar amal na piyai daan bhe neh jaa ko hit |

qui non bibit et non curat caritatem.

ਸ੍ਯਾਨੋ ਅਧਿਕ ਕਹਾਇ ਕਾਕ ਕੀ ਉਪਮਾ ਪਾਵਹਿ ॥
sayaano adhik kahaae kaak kee upamaa paaveh |

Similes corvis, sapientes se dicunt;

ਅੰਤ ਸ੍ਵਾਨ ਜ੍ਯੋਂ ਮਰੈ ਦੀਨ ਦੁਨਿਯਾ ਪਛੁਤਾਵਹਿ ॥੨੦॥
ant svaan jayon marai deen duniyaa pachhutaaveh |20|

In fine, humiliter moriuntur sicut canis in mundo, et resipiscant. 20.

ਦੋਹਰਾ ॥
doharaa |

dual;

ਅੰਤ ਕਾਕ ਕੀ ਮ੍ਰਿਤੁ ਮਰੈ ਮਨ ਭੀਤਰ ਪਛੁਤਾਹਿ ॥
ant kaak kee mrit marai man bheetar pachhutaeh |

(He) mortem corvi tandem in corde dolet.

ਖੰਡਾ ਗਹਿਯੋ ਨ ਜਸ ਲਿਯੋ ਕਛੂ ਜਗਤ ਕੇ ਮਾਹਿ ॥੨੧॥
khanddaa gahiyo na jas liyo kachhoo jagat ke maeh |21|

Non cepit khanda nec quicquam in mundo sumpsit. XXI.

ਸਾਹ ਬਾਚ ॥
saah baach |

Shah dixit:

ਚੌਪਈ ॥
chauapee |

viginti quattuor;

ਸੁਨ ਸਾਹੁਨਿ ਤੈ ਕਛੁ ਨ ਜਾਨਤ ॥
sun saahun tai kachh na jaanat |

Heus Shahni! Audi, nescis aliquid

ਸੋਫਿਨ ਸੌ ਅਮਲਿਨ ਕਹ ਠਾਨਤ ॥
sofin sau amalin kah tthaanat |

et Amalae sophiae narrat.

ਸੋਫੀ ਰੰਕ ਦਰਬੁ ਉਪਜਾਵੈ ॥
sofee rank darab upajaavai |

Nirdhan Sofi etiam generat opes

ਅਮਲੀ ਨ੍ਰਿਪਹੂੰ ਧਾਮ ਲੁਟਾਵੈ ॥੨੨॥
amalee nripahoon dhaam luttaavai |22|

Rex quoque practicus pecuniam spoliat. XXII.

ਤ੍ਰਿਯੋ ਬਾਚ ॥
triyo baach |

dixit mulier

ਛੰਦ ॥
chhand |

versum:

ਜੇ ਅਮਲਨ ਕਹ ਖਾਇ ਖਤਾ ਕਬਹੂੰ ਨਹਿ ਖਾਵੈ ॥
je amalan kah khaae khataa kabahoon neh khaavai |

Illi qui praxim sequuntur numquam peccant.

ਮੂੰਡਿ ਅਵਰਨਹਿ ਜਾਹਿ ਆਪੁ ਕਬਹੂੰ ਨ ਮੁੰਡਾਵੈ ॥
moondd avaraneh jaeh aap kabahoon na munddaavai |

Alios fallunt, ipsi autem non falluntur.

ਚੰਚਲਾਨ ਕੋ ਚਿਤ ਚੋਰ ਛਿਨ ਇਕ ਮਹਿ ਲੇਹੀ ॥
chanchalaan ko chit chor chhin ik meh lehee |

(Illi) muliebre simulacrum fu- inus incidit in unum.

ਭਾਤਿ ਭਾਤਿ ਭਾਮਿਨਨਿ ਭੋਗ ਭਾਵਤ ਮਨ ਦੇਹੀ ॥੨੩॥
bhaat bhaat bhaaminan bhog bhaavat man dehee |23|

Varia dona mulieribus dant. XXIII.

ਅੜਿਲ ॥
arril |

adamanta;