Sri Dasam Granth

Pagina - 301


ਹੋ ਪਾਥਰ ਜਾਣੁ ਚਲਾਈਐ ਕਰ ਸੋ ਝਟਕਿ ਕੈ ॥੧੦੭॥
ho paathar jaan chalaaeeai kar so jhattak kai |107|

Cum Kansa cognovit Putana occisum in Gokul , dixit Tranvrata , Tu ibis , et filium Nand occide , percutiendo eum quasi saxum adducendo.

ਸਵੈਯਾ ॥
savaiyaa |

SWAYYA

ਕੰਸਹਿ ਕੈ ਤਸਲੀਮ ਚਲਿਯੋ ਹੈ ਤ੍ਰਿਣਾਵਰਤ ਸੀਘਰ ਦੈ ਗੋਕੁਲ ਆਯੋ ॥
kanseh kai tasaleem chaliyo hai trinaavarat seeghar dai gokul aayo |

Trinavarta adoravit Kansa et ambulavit et cito ad Gokal venit.

ਬਉਡਰ ਕੋ ਤਬ ਰੂਪ ਧਰਿਯੋ ਧਰਨੀ ਪਰ ਕੈ ਬਲ ਪਉਨ ਬਹਾਯੋ ॥
bauddar ko tab roop dhariyo dharanee par kai bal paun bahaayo |

Inclinatus ante Kansa, Tranavrata Gokul celeriter pervenit et se in pulverem convertit et magna celeritate flare coepit.

ਆਗਮ ਜਾਨ ਕੈ ਭਾਰੀ ਭਯੋ ਹਰਿ ਮਾਰਿ ਤਬੈ ਵਹ ਭੂਮਿ ਪਰਾਯੋ ॥
aagam jaan kai bhaaree bhayo har maar tabai vah bhoom paraayo |

Cognito adventu (Trinavartae), Krishna gravatus est et eum ad terram verberavit.

ਪੂਰ ਭਏ ਦ੍ਰਿਗ ਮੂੰਦ ਕੈ ਲੋਕਨ ਲੈ ਹਰਿ ਕੋ ਨਭਿ ਕੇ ਮਗ ਧਾਯੋ ॥੧੦੮॥
poor bhe drig moond kai lokan lai har ko nabh ke mag dhaayo |108|

Krishna factus est gravissimus et contra eum collisus, Tranavrata in terram decidit, sed tamen, cum oculi hominum pulvere repleti et clausi sunt, in caelum volavit, Krishna secum sumens.

ਜਉ ਹਰਿ ਜੀ ਨਭਿ ਬੀਚ ਗਯੋ ਕਰ ਤਉ ਅਪਨੇ ਬਲ ਕੋ ਤਨ ਚਟਾ ॥
jau har jee nabh beech gayo kar tau apane bal ko tan chattaa |

Cum autem in celum cum Krishna pervenit, propter pulsus Krishna virtus eius declinare coepit

ਰੂਪ ਭਯਾਨਕ ਕੋ ਧਰਿ ਕੈ ਮਿਲਿ ਜੁਧ ਕਰਿਯੋ ਤਬ ਰਾਛਸ ਫਟਾ ॥
roop bhayaanak ko dhar kai mil judh kariyo tab raachhas fattaa |

Demonstrans se in forma horribili Krishna pugnavit cum illo daemone et eum vulneravit

ਫੇਰਿ ਸੰਭਾਰ ਦਸੋ ਨਖ ਆਪਨੇ ਕੈ ਕੈ ਤੁਰਾ ਸਿਰ ਸਤ੍ਰ ਕੋ ਕਟਾ ॥
fer sanbhaar daso nakh aapane kai kai turaa sir satr ko kattaa |

Tunc ipse manibus suis et decem clavibus caput hostium concidit

ਰੁੰਡ ਗਿਰਿਯੋ ਜਨੁ ਪੇਡਿ ਗਿਰਿਯੋ ਇਮ ਮੁੰਡ ਪਰਿਯੋ ਜਨੁ ਡਾਰ ਤੇ ਖਟਾ ॥੧੦੯॥
rundd giriyo jan pedd giriyo im mundd pariyo jan ddaar te khattaa |109|

Truncus Tranavrata cecidit in terram sicut arbor, et caput ejus cecidit sicut citreum cadens ex ramo.109.

ਇਤਿ ਸ੍ਰੀ ਬਚਿਤ੍ਰ ਨਾਟਕ ਗ੍ਰੰਥੇ ਕ੍ਰਿਸਨਾਵਤਾਰੇ ਤ੍ਰਿਣਾਵਰਤ ਬਧਹ ਸਮਾਪਤਮ ॥
eit sree bachitr naattak granthe krisanaavataare trinaavarat badhah samaapatam |

Finis descriptionis occisionis Tranavrata in Krishna Avatara in Bachittar Natak.

ਸਵੈਯਾ ॥
savaiyaa |

SWAYYA

ਕਾਨ੍ਰਹ ਬਿਨਾ ਜਨ ਗੋਕੁਲ ਕੇ ਬਹੁ ਆਜਿਜ ਹੋਇ ਇਕਤ੍ਰ ਢੂੰਡਾਯੋ ॥
kaanrah binaa jan gokul ke bahu aajij hoe ikatr dtoonddaayo |

Populus Gokul sine Krishna inops sentiens, convenerunt et quaerentes eum

ਦੁਆਦਸ ਕੋਸ ਪੈ ਜਾਇ ਪਰਿਯੋ ਹੁਤੋ ਖੋਜਤ ਖੋਜਤ ਪੈ ਮਿਲਿ ਪਾਯੋ ॥
duaadas kos pai jaae pariyo huto khojat khojat pai mil paayo |

Per inquisitionem, inventus est procul duodecim kos .

ਲਾਇ ਲੀਯੋ ਹੀਯ ਸੋ ਸਭ ਹੀ ਤਬ ਹੀ ਮਿਲਿ ਕੈ ਉਨ ਮੰਗਲ ਗਾਯੋ ॥
laae leeyo heey so sabh hee tab hee mil kai un mangal gaayo |

Omnis populus eum amplexabatur et cantabat

ਤਾ ਛਬਿ ਕੋ ਜਸੁ ਉਚ ਮਹਾ ਕਬਿ ਨੇ ਮੁਖ ਤੇ ਇਮ ਭਾਖਿ ਸੁਨਾਯੋ ॥੧੧੦॥
taa chhab ko jas uch mahaa kab ne mukh te im bhaakh sunaayo |110|

Scena illa a magno poeta ita descripta est

ਦੈਤ ਕੋ ਰੂਪ ਭਯਾਨਕ ਦੇਖ ਕੈ ਗੋਪ ਸਭੌ ਮਨ ਮੈ ਡਰੁ ਕੀਆ ॥
dait ko roop bhayaanak dekh kai gop sabhau man mai ddar keea |

horrendam daemonis formam videntes omnes gopas territi sunt

ਮਾਨਸ ਕੀ ਕਹ ਹੈ ਗਨਤੀ ਸੁਰ ਰਾਜਹਿ ਕੋ ਪਿਖਿ ਫਾਟਤ ਹੀਆ ॥
maanas kee kah hai ganatee sur raajeh ko pikh faattat heea |

Quid dicunt homines, etiam Indra, rex deorum, videns corpus daemonis, timore repletum?

ਐਸੋ ਮਹਾ ਬਿਕਰਾਲ ਸਰੂਪ ਤਿਸੈ ਹਰਿ ਨੇ ਛਿਨ ਮੈ ਹਨਿ ਲੀਆ ॥
aaiso mahaa bikaraal saroop tisai har ne chhin mai han leea |

Krishna daemonem terribilem in instanti occidit

ਆਇ ਸੁਨਿਓ ਅਪੁਨੇ ਗ੍ਰਿਹ ਮੈ ਤਿਹ ਕੋ ਬਿਰਤਾਤ ਸਭੈ ਕਹਿ ਦੀਆ ॥੧੧੧॥
aae sunio apune grih mai tih ko birataat sabhai keh deea |111|

Deinde ad domum suam revertit et omnes incolae de tali eventu inter se colloquuntur.111.

ਦੈ ਬਹੁ ਬਿਪਨ ਕੋ ਤਬ ਦਾਨ ਸੁ ਖੇਲਤ ਹੈ ਸੁਤ ਸੋ ਫੁਨਿ ਮਾਈ ॥
dai bahu bipan ko tab daan su khelat hai sut so fun maaee |

Tunc mater (Jasodha) cum filio ludere incepit postquam multis srahmans eleemosynas dedit.

ਅੰਗੁਲ ਕੈ ਮੁਖ ਸਾਮੁਹਿ ਹੋਤ ਹੀ ਲੇਤ ਭਲੇ ਹਰਿ ਜੀ ਮੁਸਕਾਈ ॥
angul kai mukh saamuhi hot hee let bhale har jee musakaaee |

Post multa dona in charitate Bragmanis collata, mater Yashoda iterum cum filio suo Krishna ludit, quae in labiis suis subtiliora paulatim mitius ridet.

ਆਨੰਦ ਹੋਤ ਮਹਾ ਜਸੁਦਾ ਮਨਿ ਅਉਰ ਕਹਾ ਕਹੋ ਤੋਹਿ ਬਡਾਈ ॥
aanand hot mahaa jasudaa man aaur kahaa kaho tohi baddaaee |

Mater Yashoda magnum gaudium sentit et eius laetitiam describi non potest

ਤਾ ਛਬਿ ਕੀ ਉਪਮਾ ਅਤਿ ਪੈ ਕਬਿ ਕੇ ਮਨ ਮੈ ਤਨ ਤੇ ਅਤਿ ਭਾਈ ॥੧੧੨॥
taa chhab kee upamaa at pai kab ke man mai tan te at bhaaee |112|

Haec scena animum quoque poetae maxime alliciebat.