Sri Dasam Granth

Pagina - 275


ਗਣੰ ਦੇਵ ਹਰਖੇ ਪ੍ਰਬਰਖੰਤ ਫੂਲੰ ॥
ganan dev harakhe prabarakhant foolan |

Dii in caelo gavisi sunt et flores ingerere coeperunt

ਹਤਯੋ ਦੈਤ ਦ੍ਰੋਹੀ ਮਿਟਯੋ ਸਰਬ ਸੂਲੰ ॥੭੧੩॥
hatayo dait drohee mittayo sarab soolan |713|

Hoc maligno daemone interfecto omnis eorum agonia finita est.713.

ਲਵੰ ਨਾਸੁਰੈਯੰ ਲਵੰ ਕੀਨ ਨਾਸੰ ॥
lavan naasuraiyan lavan keen naasan |

Gaudebant omnes sancti de destructione daemonis, nomine Lavan

ਸਭੈ ਸੰਤ ਹਰਖੇ ਰਿਪੰ ਭੇ ਉਦਾਸੰ ॥
sabhai sant harakhe ripan bhe udaasan |

Hostes tristes facti sunt;

ਭਜੈ ਪ੍ਰਾਨ ਲੈ ਲੈ ਤਜਯੋ ਨਗਰ ਬਾਸੰ ॥
bhajai praan lai lai tajayo nagar baasan |

et deserta urbe aufugit

ਕਰਯੋ ਮਾਥੁਰੇਸੰ ਪੁਰੀਵਾ ਨਵਾਸੰ ॥੭੧੪॥
karayo maathuresan pureevaa navaasan |714|

Shatrughan in urbe Mathura.714.

ਭਯੋ ਮਾਥੁਰੇਸੰ ਲਵੰਨਾਸ੍ਰ ਹੰਤਾ ॥
bhayo maathuresan lavanaasr hantaa |

Shatrughan factus est rex Mathurae

ਸਭੈ ਸਸਤ੍ਰ ਗਾਮੀ ਸੁਭੰ ਸਸਤ੍ਰ ਗੰਤਾ ॥
sabhai sasatr gaamee subhan sasatr gantaa |

Post Lavan destructo, Shatrughan Mathura praefuit et omnes armatores armatorum bona vota ei dederunt.

ਭਏ ਦੁਸਟ ਦੂਰੰ ਕਰੂਰੰ ਸੁ ਠਾਮੰ ॥
bhe dusatt dooran karooran su tthaaman |

Inde maligni dura abierunt.

ਕਰਯੋ ਰਾਜ ਤੈਸੋ ਜਿਮੰ ਅਉਧ ਰਾਮੰ ॥੭੧੫॥
karayo raaj taiso jiman aaudh raaman |715|

Hic finivit omnes tyrannos et regnavit super Mathura sicut Aram dominans super Avadh.715.

ਕਰਿਯੋ ਦੁਸਟ ਨਾਸੰ ਪਪਾਤੰਤ ਸੂਰੰ ॥
kariyo dusatt naasan papaatant sooran |

Shatrughan, heroum eversor, impios perdidit.

ਉਠੀ ਜੈ ਧੁਨੰ ਪੁਰ ਰਹੀ ਲੋਗ ਪੂਰੰ ॥
autthee jai dhunan pur rahee log pooran |

populus undique deleto tyranno Shatrughan consalutat, eius fama in omnes partes belle divulgata

ਗਈ ਪਾਰ ਸਿੰਧੰ ਸੁ ਬਿੰਧੰ ਪ੍ਰਹਾਰੰ ॥
gee paar sindhan su bindhan prahaaran |

Transivit autem Bindhyachal ad mare.

ਸੁਨਿਯੋ ਚਕ੍ਰ ਚਾਰੰ ਲਵੰ ਲਾਵਣਾਰੰ ॥੭੧੬॥
suniyo chakr chaaran lavan laavanaaran |716|

Et cum magno studio populus cognovit ipsum dæmonium Lavan interfectum esse.

ਅਥ ਸੀਤਾ ਕੋ ਬਨਬਾਸ ਦੀਬੋ ॥
ath seetaa ko banabaas deebo |

Nunc incipit descriptio de Exilio Sitae :

ਭੁਜੰਗ ਪ੍ਰਯਾਤ ਛੰਦ ॥
bhujang prayaat chhand |

Et sic factum est, et hinc Aram dixit Sita cum amore;

ਭਈ ਏਮ ਤਉਨੈ ਇਤੈ ਰਾਵਣਾਰੰ ॥
bhee em taunai itai raavanaaran |

Hoc modo dixit Sita

ਕਹੀ ਜਾਨਕੀ ਸੋ ਸੁਕਥੰ ਸੁਧਾਰੰ ॥
kahee jaanakee so sukathan sudhaaran |

Dixit Rama pulcherrimo modo

ਰਚੇ ਏਕ ਬਾਗੰ ਅਭਿਰਾਮੰ ਸੁ ਸੋਭੰ ॥
rache ek baagan abhiraaman su sobhan |

Hortum pulchrum facere, cum pulchritudine sua

ਲਖੇ ਨੰਦਨੰ ਜਉਨ ਕੀ ਕ੍ਰਾਤ ਛੋਭੰ ॥੭੧੭॥
lakhe nandanan jaun kee kraat chhobhan |717|

��� Silva creetur, quae claritas Nandan silvae obscuratur. ���717.

ਸੁਨੀ ਏਮ ਬਾਨੀ ਸੀਆ ਧਰਮ ਧਾਮੰ ॥
sunee em baanee seea dharam dhaaman |

Cum Dharma-Dham (Rama) talem orationem Sita audivit

ਰਚਿਯੋ ਏਕ ਬਾਗੰ ਮਹਾ ਅਭਰਾਮੰ ॥
rachiyo ek baagan mahaa abharaaman |

Auditis mandatis Ram, habitaculum LEX, hortus pulcherrimus creatus est

ਮਣੀ ਭੂਖਿਤੰ ਹੀਰ ਚੀਰੰ ਅਨੰਤੰ ॥
manee bhookhitan heer cheeran anantan |

Innumeri erant adamantes et margaritae in eo immersae

ਲਖੇ ਇੰਦ੍ਰ ਪਥੰ ਲਜੇ ਸ੍ਰੋਭ ਵੰਤੰ ॥੭੧੮॥
lakhe indr pathan laje srobh vantan |718|

Hortus ille apparuit instar vestiti gemmis et adamantibus et ante quem silva Indrae sensit shy.718.

ਮਣੀ ਮਾਲ ਬਜ੍ਰੰ ਸਸੋਭਾਇ ਮਾਨੰ ॥
manee maal bajran sasobhaae maanan |

chordae margaritarum et adamantinae apparebant in ea.

ਸਭੈ ਦੇਵ ਦੇਵੰ ਦੁਤੀ ਸੁਰਗ ਜਾਨੰ ॥
sabhai dev devan dutee surag jaanan |

Ita gemmis, coronis et adamantibus ornatum fuit ut omnes dii illud tamquam alterum caelum considerarent.

ਗਏ ਰਾਮ ਤਾ ਮੋ ਸੀਆ ਸੰਗ ਲੀਨੇ ॥
ge raam taa mo seea sang leene |

Sri ram Sita ad hortum illum tulit.

ਕਿਤੀ ਕੋਟ ਸੁੰਦਰੀ ਸਭੈ ਸੰਗਿ ਕੀਨੇ ॥੭੧੯॥
kitee kott sundaree sabhai sang keene |719|

Ram Chander ivit ad habitandum ibi cum Sita et multae feminae pulchrae.

ਰਚਯੋ ਏਕ ਮੰਦ੍ਰੰ ਮਹਾ ਸੁਭ੍ਰ ਠਾਮੰ ॥
rachayo ek mandran mahaa subhr tthaaman |

Palatium in eodem loco magno pulcherrimo aedificatum est.

ਕਰਯੋ ਰਾਮ ਸੈਨੰ ਤਹਾ ਧਰਮ ਧਾਮੰ ॥
karayo raam sainan tahaa dharam dhaaman |

Palatium pulcherrimum ibi aedificatum est, ubi Aram, sedes LEX Dharma;

ਕਰੀ ਕੇਲ ਖੇਲੰ ਸੁ ਬੇਲੰ ਸੁ ਭੋਗੰ ॥
karee kel khelan su belan su bhogan |

Varii ludi, luxuriae ac deliciae fiebant.

ਹੁਤੋ ਜਉਨ ਕਾਲੰ ਸਮੈ ਜੈਸ ਜੋਗੰ ॥੭੨੦॥
huto jaun kaalan samai jais jogan |720|

Somni et variis temporibus fruebatur.720.

ਰਹਯੋ ਸੀਅ ਗਰਭੰ ਸੁਨਯੋ ਸਰਬ ਬਾਮੰ ॥
rahayo seea garabhan sunayo sarab baaman |

Sita concepit et audiebatur ab omnibus mulieribus.

ਕਹੇ ਏਮ ਸੀਤਾ ਪੁਨਰ ਬੈਨ ਰਾਮੰ ॥
kahe em seetaa punar bain raaman |

Postquam aliquando omnes mulieres audiverunt quod Sita concepisset, dixit Sita ad Aram;

ਫਿਰਯੋ ਬਾਗ ਬਾਗੰ ਬਿਦਾ ਨਾਥ ਦੀਜੈ ॥
firayo baag baagan bidaa naath deejai |

Diu in horto cepi, nunc me dimittis.

ਸੁਨੋ ਪ੍ਰਾਨ ਪਿਆਰੇ ਇਹੈ ਕਾਜ ਕੀਜੈ ॥੭੨੧॥
suno praan piaare ihai kaaj keejai |721|

Satis erravi in hac silva, domine mi, vale iube me.

ਦੀਯੌ ਰਾਮ ਸੰਗੰ ਸੁਮਿਤ੍ਰਾ ਕੁਮਾਰੰ ॥
deeyau raam sangan sumitraa kumaaran |

Sri Ram misit Lachman per

ਦਈ ਜਾਨਕੀ ਸੰਗ ਤਾ ਕੇ ਸੁਧਾਰੰ ॥
dee jaanakee sang taa ke sudhaaran |

Ram misit Sita cum Lakshman

ਜਹਾ ਘੋਰ ਸਾਲੰ ਤਮਾਲੰ ਬਿਕ੍ਰਾਲੰ ॥
jahaa ghor saalan tamaalan bikraalan |

Ubi erant ingentes sals, et terribiles alis tamal;

ਤਹਾ ਸੀਅ ਕੋ ਛੋਰ ਆਇਯੋ ਉਤਾਲੰ ॥੭੨੨॥
tahaa seea ko chhor aaeiyo utaalan |722|

Lakshman eam in silva Vihar reliquit, ubi erant licitae arbores saal et tamaal.722.

ਬਨੰ ਨਿਰਜਨੰ ਦੇਖ ਕੈ ਕੈ ਅਪਾਰੰ ॥
banan nirajanan dekh kai kai apaaran |

Videns Apar Nirjan Ban, Sita scivit

ਬਨੰਬਾਸ ਜਾਨਯੋ ਦਯੋ ਰਾਵਣਾਰੰ ॥
bananbaas jaanayo dayo raavanaaran |

In silva deserta se reperiens, Sita intellexit quod Aram illam extulisset

ਰੁਰੋਦੰ ਸੁਰ ਉਚੰ ਪਪਾਤੰਤ ਪ੍ਰਾਨੰ ॥
rurodan sur uchan papaatant praanan |

flebat voce magna et cecidit sine vita.

ਰਣੰ ਜੇਮ ਵੀਰੰ ਲਗੇ ਮਰਮ ਬਾਨੰ ॥੭੨੩॥
ranan jem veeran lage maram baanan |723|

Ibi incepit flere sonum letalem in voce magna sicut vir sagittarius a sagitta in secreta.

ਸੁਨੀ ਬਾਲਮੀਕੰ ਸ੍ਰੁਤੰ ਦੀਨ ਬਾਨੀ ॥
sunee baalameekan srutan deen baanee |

Balmik audivit Sita's Deen Bani cum auribus suis

ਚਲਯੋ ਕਉਕ ਚਿਤੰ ਤਜੀ ਮੋਨ ਧਾਨੀ ॥
chalayo kauk chitan tajee mon dhaanee |

Hanc vocem audivit sapiens Valmiki et, relicto silentio suo, stupore clamans perrexit versus Sita

ਸੀਆ ਸੰਗਿ ਲੀਨੇ ਗਯੋ ਧਾਮ ਆਪੰ ॥
seea sang leene gayo dhaam aapan |

Et ivit ad locum suum Sita

ਮਨੋ ਬਚ ਕਰਮੰ ਦੁਰਗਾ ਜਾਪ ਜਾਪੰ ॥੭੨੪॥
mano bach karaman duragaa jaap jaapan |724|

In domum suam rediit una cum Sita repetens nomen Sruga mente, oratione et actione.