Sri Dasam Granth

Pagina - 1413


ਖ਼ੁਦਾਵੰਦ ਬਖ਼ਸ਼ਿੰਦਹ ਹਰ ਯਕ ਅਮਾ ॥੨॥
khudaavand bakhashindah har yak amaa |2|

omnes nos ab angustiis custodit (2).

ਹਿਕਾਯਤ ਸ਼ੁਨੀਦੇਮ ਸ਼ਾਹੇ ਅਜ਼ੀਮ ॥
hikaayat shuneedem shaahe azeem |

Nunc audi Azam regis fabulam;

ਕਿ ਹੁਸਨਲ ਜਮਾਲ ਅਸਤੁ ਸਾਹਿਬ ਕਰੀਮ ॥੩॥
ki husanal jamaal asat saahib kareem |3|

Qui fuit magnanimus et misericors (3).

ਕਿ ਸੂਰਤ ਜਮਾਲ ਅਸਤੁ ਹੁਸਨਲ ਤਮਾਮ ॥
ki soorat jamaal asat husanal tamaam |

Perfecta statura radiavit vultus eius.

ਹਮਹ ਰੋਜ਼ ਆਸ਼ਾਯਸ਼ੇ ਰੋਦ ਜਾਮ ॥੪॥
hamah roz aashaayashe rod jaam |4|

Tota die vacabat audiendis modulis Ragas et poculis vini.

ਕਿ ਸਰਹੰਗ ਦਾਨਸ਼ ਜਿ ਫ਼ਰਜ਼ਾਨਗੀ ॥
ki sarahang daanash ji farazaanagee |

Clarus erat propter sapientiam suam;

ਕਿ ਅਜ਼ ਮਸਲਿਹਤ ਮੌਜ ਮਰਦਾਨਗੀ ॥੫॥
ki az masalihat mauaj maradaanagee |5|

Clarus magnanimitate virtutis.

ਵਜ਼ਾ ਬਾਨੂਏ ਹਮ ਚੁ ਮਾਹੇ ਜਵਾ ॥
vazaa baanooe ham chu maahe javaa |

Habebat lunam pulchram uxorem;

ਕਿ ਕੁਰਬਾ ਸ਼ਵਦ ਹਰ ਕਸੇ ਨਾਜ਼ਦਾ ॥੬॥
ki kurabaa shavad har kase naazadaa |6|

Populus admirationem sui praerogativarum admiratus est.

ਕਿ ਖ਼ੁਸ਼ ਰੰਗ ਖ਼ੁਸ਼ ਖ਼ੋਇ ਓ ਖ਼ੁਸ਼ ਜਮਾਲ ॥
ki khush rang khush khoe o khush jamaal |

Pulchra erat valde et sobria mente captus in lineamentis.

ਖ਼ੁਸ਼ ਆਵਾਜ਼ ਖ਼ੁਸ਼ ਖ਼੍ਵਾਰਗੀ ਖ਼ੁਸ਼ ਖ਼ਿਯਾਲ ॥੭॥
khush aavaaz khush khvaaragee khush khiyaal |7|

Sudor quoque vocis utebatur, profuse se induit et in cogitatione casta fuit.

ਬ ਦੀਦਨ ਕਿ ਖ਼ੁਸ਼ ਖ਼ੋਇ ਖ਼ੂਬੀ ਜਹਾ ॥
b deedan ki khush khoe khoobee jahaa |

Pulchra erat ad aspectum, benigna et pulchra in mundo.

ਜ਼ਿ ਹਰਫ਼ਾਤ ਕਰਦਨ ਖ਼ੁਸ਼ੋ ਖ਼ੁਸ਼ ਜ਼ੁਬਾ ॥੮॥
zi harafaat karadan khusho khush zubaa |8|

placidus et suavis in sermone fuit. VIII.

ਦੁ ਪਿਸਰਸ਼ ਅਜ਼ਾ ਬੂਦ ਚੂੰ ਸ਼ਮਸ਼ ਮਾਹ ॥
du pisarash azaa bood choon shamash maah |

Duos filios habuit, Solem et Lunam appellatos.

ਕਿ ਰੌਸ਼ਨ ਤਬੀਯਤ ਹਕੀਕਤ ਗਵਾਹ ॥੯॥
ki rauashan tabeeyat hakeekat gavaah |9|

Intellectu contenti, veritatem semper affectabant (9).

ਕਿ ਗੁਸਤਾਖ਼ ਦਸਤ ਅਸਤ ਚਾਲਾਕ ਜੰਗ ॥
ki gusataakh dasat asat chaalaak jang |

In manibus velocissimi motus sollers in praeliis erant.

ਬ ਵਕਤੇ ਤਰਦਦ ਚੁ ਸ਼ੇਰੋ ਨਿਹੰਗ ॥੧੦॥
b vakate taradad chu shero nihang |10|

erant sicut leones rugientes et vitiosi sicut crocodili.

ਦੁ ਪੀਲ ਅਫ਼ਕਨੋ ਹਮ ਚੁ ਸ਼ੇਰ ਅਫ਼ਕਨ ਅਸਤ ॥
du peel afakano ham chu sher afakan asat |

Leones illi elephanti domare potuerunt;

ਬ ਵਕਤੇ ਵਗਾ ਸ਼ੇਰ ਰੋਈਂ ਤਨ ਅਸਤ ॥੧੧॥
b vakate vagaa sher roeen tan asat |11|

Et in bellis ferrum redacti sunt.

ਯਕੇ ਖ਼ੂਬ ਰੋਇ ਓ ਦਿਗ਼ਰ ਤਨ ਚੁ ਸੀਮ ॥
yake khoob roe o digar tan chu seem |

non solum lineamenta speciosa habebant, corpora eorum instar argenti refulgebant.

ਦੁ ਸੂਰਤ ਸਜ਼ਾਵਾਰ ਆਜ਼ਮ ਅਜ਼ੀਮ ॥੧੨॥
du soorat sazaavaar aazam azeem |12|

Ambae figurae ad summum acclamat.

ਵਜ਼ਾ ਮਾਦਰੇ ਬਰਕਸ ਆਸੁਫ਼ਤਹ ਗਸ਼ਤ ॥
vazaa maadare barakas aasufatah gashat |

Mater eorum adamavit hospitem;

ਚੁ ਮਰਦਸਤ ਗੁਲ ਹਮ ਚੁਨੀ ਗੁਲ ਪ੍ਰਸਤ ॥੧੩॥
chu maradasat gul ham chunee gul prasat |13|

Quia homo ille similis erat floris, et mater eorum de tali flore quaerebatur (13).

ਸ਼ਬੰ ਗਾਹ ਦਰ ਖ਼ਾਬਗਾਹ ਆਮਦੰਦ ॥
shaban gaah dar khaabagaah aamadand |

Veniebant in cubiculum suum dormientem;

ਕਿ ਜ਼ੋਰਾਵਰਾ ਦਰ ਨਿਗਾਹ ਆਮਦੰਦ ॥੧੪॥
ki zoraavaraa dar nigaah aamadand |14|

Utrosque intrepidos conspexere ambos.

ਬੁਖ਼ਾਦੰਦ ਪਸ ਪੇਸ਼ ਖ਼ੁਰਦੋ ਕਲਾ ॥
bukhaadand pas pesh khurado kalaa |

Illi (mater et amans) vocantur in utroque iuniores et maiores;

ਮਯੋ ਰੋਦ ਰਾਮਸ਼ ਗਿਰਾ ਰਾ ਹੁਮਾ ॥੧੫॥
mayo rod raamash giraa raa humaa |15|

Hos vino et musica per Raga Cantores hospitio recepit.

ਬਿਦਾਨਿਸਤ ਕਿ ਅਜ਼ ਮਸਤੀਯਸ਼ ਮਸਤ ਗਸ਼ਤ ॥
bidaanisat ki az masateeyash masat gashat |

Quod ubi agnovit se esse ebriosos;

ਬਿਜ਼ਦ ਤੇਗ਼ ਖ਼ੁਦ ਦਸਤ ਹਰ ਦੋ ਸ਼ਿਕਸਤ ॥੧੬॥
bizad teg khud dasat har do shikasat |16|

illa surgens gladio capita eorum amputavit.

ਬਿਜ਼ਦ ਹਰ ਦੋ ਦਸਤਸ਼ ਸਰੇ ਖ਼ੇਸ਼ ਜ਼ੋਰ ॥
bizad har do dasatash sare khesh zor |

Tunc coepit ambabus manibus caput verberare;

ਬ ਜੁੰਬਸ਼ ਦਰਾਮਦ ਬ ਕਰਦੰਦ ਸ਼ੋਰ ॥੧੭॥
b junbash daraamad b karadand shor |17|

Et cœpit tremere et exclamare voce magna.

ਬਿਗੋਯਦ ਕਿ ਏ ਮੁਸਲਮਾਨਾਨ ਪਾਕ ॥
bigoyad ki e musalamaanaan paak |

Clamavit, 'O pia Sarraceni!

ਚਿਰਾ ਚੂੰ ਕਿ ਕੁਸ਼ਤੀ ਅਜ਼ੀ ਜਾਮਹ ਚਾਕ ॥੧੮॥
chiraa choon ki kushatee azee jaamah chaak |18|

Quomodo secant vestimenta sua sicut forfices secant?

ਬਿਖ਼ੁਰਦੰਦ ਮਯ ਹਰ ਦੁ ਆਂ ਮਸਤ ਗਸ਼ਤ ॥
bikhuradand may har du aan masat gashat |

Uterque vino madent,

ਗਿਰਫ਼ਤੰਦ ਸ਼ਮਸ਼ੇਰ ਪੌਲਾਦ ਦਸਤ ॥੧੯॥
girafatand shamasher paualaad dasat |19|

Et arripuerunt in manibus eorum gladios.

ਕਿ ਈਂ ਰਾ ਬਿਜ਼ਦ ਆਂ ਬਈ ਆਂ ਜਦੰਦ ॥
ki een raa bizad aan bee aan jadand |

' Alter feriet alterum , et rectum ante oculos meos ;

ਬ ਦੀਦਹ ਮਰਾ ਹਰ ਦੁ ਈਂ ਕੁਸ਼ਤਹ ਅੰਦ ॥੨੦॥
b deedah maraa har du een kushatah and |20|

interfecerunt inter se. (XX)

ਦਰੇਗਾ ਮਰਾ ਜਾ ਜ਼ਿਮੀ ਹਮ ਨ ਦਾਦ ॥
daregaa maraa jaa zimee ham na daad |

'Hai, cur non terra cessit obnubilare me illic?

ਨ ਦਹਲੀਜ਼ ਦੋਜ਼ਖ਼ ਮਰਾ ਰਹ ਕੁਸ਼ਾਦ ॥੨੧॥
n dahaleez dozakh maraa rah kushaad |21|

"ostium inferni clausum est mihi."

ਦੁ ਚਸ਼ਮੇ ਮਰਾ ਈਂ ਚਿ ਗਰਦੀਦ ਈਂ ॥
du chashame maraa een chi garadeed een |

Descende de oculis meis;

ਕਿ ਈਂ ਦੀਦਹੇ ਖ਼ੂਨ ਈਂ ਦੀਦ ਈਂ ॥੨੨॥
ki een deedahe khoon een deed een |22|

Oculi qui se aspiciunt, cum se invicem occidunt.

ਬਿਹਜ਼ ਮਨ ਤਨੇ ਤਰਕ ਦੁਨੀਯਾ ਕੁਨਮ ॥
bihaz man tane tarak duneeyaa kunam |

Vos (mi pueri) hoc mundo deseruit;

ਫ਼ਕੀਰੇ ਸ਼ਵਮ ਮੁਲਕ ਚੀਂ ਮੇ ਰਵਮ ॥੨੩॥
fakeere shavam mulak cheen me ravam |23|

'Iam asceticus ero et ad Sinam proficiscar'.

ਬਿ ਗ਼ੁਫਤ ਈਂ ਸੁਖ਼ਨ ਰਾ ਕੁਨਦ ਜਾਮਹ ਚਾਕ ॥
bi gufat een sukhan raa kunad jaamah chaak |

Haec dicens scidit vestimenta sua.

ਰਵਾ ਸ਼ੁਦ ਸੂਏ ਦਸਤਖ਼ਤ ਚਾਕ ਚਾਕ ॥੨੪॥
ravaa shud sooe dasatakhat chaak chaak |24|

Et ad stuporem pergit (24).

ਕਿ ਓ ਜਾ ਬਦੀਦੰਦ ਖ਼ੁਸ਼ ਖ਼ਾਬਗਾਹ ॥
ki o jaa badeedand khush khaabagaah |

Et ivit ad locum ubi erat locus quietis.

ਨਿਸ਼ਸਤਹ ਅਸਤੁ ਬਰ ਗਾਉ ਬਾ ਜ਼ਨ ਚੁ ਮਾਹ ॥੨੫॥
nishasatah asat bar gaau baa zan chu maah |25|

Ibi, in tergo tauri, vidit Shivam una cum mulieribus pulchram sicut lunam.

ਬ ਪੁਰਸ਼ੀਦ ਓ ਰਾ ਕਿ ਏ ਨੇਕ ਜ਼ਨ ॥
b purasheed o raa ki e nek zan |

Et dixit ad eam: “O, mulier!