Precis som en modig krigare går till slagfältet iförd sin rustning och sina vapen, och avsäger sig all sin kärlek och fasthållanden.
När han lyssnar på den inspirerande musiken av stridssånger blommar han som en blomma och känner sig glad och stolt när han ser armén sprida sig som mörka moln på himlen.
Han tjänar sin herre kungen, han utför sina plikter och dödas eller om han lever, återvänder han för att berätta om alla händelser på slagfältet.
På liknande sätt blir en resenär på hängivenhetens och tillbedjans väg medvetet ett med världens herre. Antingen blir han helt tyst eller sjunger Hans lovsång och förblir i ett tillstånd av extas. (617)