ਪੰਜਾਬੀ 
English 
پنجابی 
Español 
Français 
Deutsch 
Português 
Bahasa Indonesia 
Türkçe 
Tiếng Việt 
Filipino 
Svenska हिंदी संस्कृत 
Nederlands 
Română 
Magyar 
Polski 
Čeština 
Afrikaans 
Italiano Català 
Shqip 
Gaeilge Cymraeg 
Slovenčina 
Slovenščina 
Dansk 
Eesti 
Latviešu 
Lietuvių 
Norsk 
Malti 
Íslenska Galego 
Kreyòl Ayisyen 
Latin 
Bahasa Melayu 
Kiswahili 
Hrvatski 
Suomi 
Русский मराठी ગુજરાતી తెలుగు ಕನ್ನಡ தமிழ் മലയാളം 
বাংলা 
Ελληνικά 
日本語 
中文 اردو سنڌي 
فارسی 
العربية 
עברית 
한국어 Sri Guru Granth Sahib
Sida - 601
ਸੋਰਠਿ ਮਹਲਾ ੩ ॥
soratth mahalaa 3 |Sorat'h, tredje Mehl:
ਹਰਿ ਜੀਉ ਤੁਧੁ ਨੋ ਸਦਾ ਸਾਲਾਹੀ ਪਿਆਰੇ ਜਿਚਰੁ ਘਟ ਅੰਤਰਿ ਹੈ ਸਾਸਾ ॥
har jeeo tudh no sadaa saalaahee piaare jichar ghatt antar hai saasaa |Käre älskade Herre, jag prisar Dig ständigt, så länge det finns andedräkt i min kropp.
ਇਕੁ ਪਲੁ ਖਿਨੁ ਵਿਸਰਹਿ ਤੂ ਸੁਆਮੀ ਜਾਣਉ ਬਰਸ ਪਚਾਸਾ ॥
eik pal khin visareh too suaamee jaanau baras pachaasaa |Om jag skulle glömma Dig, för ett ögonblick, till och med för ett ögonblick, Herre Mästare, skulle det vara som femtio år för mig.
ਹਮ ਮੂੜ ਮੁਗਧ ਸਦਾ ਸੇ ਭਾਈ ਗੁਰ ਕੈ ਸਬਦਿ ਪ੍ਰਗਾਸਾ ॥੧॥
ham moorr mugadh sadaa se bhaaee gur kai sabad pragaasaa |1|Jag har alltid varit en sån dåre och en idiot, O ödets syskon, men nu, genom ordet från Guruns Shabad, är mitt sinne upplyst. ||1||
ਹਰਿ ਜੀਉ ਤੁਮ ਆਪੇ ਦੇਹੁ ਬੁਝਾਈ ॥
har jeeo tum aape dehu bujhaaee |Käre Herre, Du själv skänker förståelse.
ਹਰਿ ਜੀਉ ਤੁਧੁ ਵਿਟਹੁ ਵਾਰਿਆ ਸਦ ਹੀ ਤੇਰੇ ਨਾਮ ਵਿਟਹੁ ਬਲਿ ਜਾਈ ॥ ਰਹਾਉ ॥
har jeeo tudh vittahu vaariaa sad hee tere naam vittahu bal jaaee | rahaau |Käre Herre, jag är för evigt ett offer för Dig; Jag är hängiven och hängiven ditt namn. ||Paus||
ਹਮ ਸਬਦਿ ਮੁਏ ਸਬਦਿ ਮਾਰਿ ਜੀਵਾਲੇ ਭਾਈ ਸਬਦੇ ਹੀ ਮੁਕਤਿ ਪਾਈ ॥
ham sabad mue sabad maar jeevaale bhaaee sabade hee mukat paaee |Jag har dött i Shabadens Ord, och genom Shabaden är jag död medan jag fortfarande lever, O Ödets syskon; genom Shabad har jag blivit befriad.
ਸਬਦੇ ਮਨੁ ਤਨੁ ਨਿਰਮਲੁ ਹੋਆ ਹਰਿ ਵਸਿਆ ਮਨਿ ਆਈ ॥
sabade man tan niramal hoaa har vasiaa man aaee |Genom Shabad har mitt sinne och kropp renats, och Herren har kommit att bo i mitt sinne.
ਸਬਦੁ ਗੁਰ ਦਾਤਾ ਜਿਤੁ ਮਨੁ ਰਾਤਾ ਹਰਿ ਸਿਉ ਰਹਿਆ ਸਮਾਈ ॥੨॥
sabad gur daataa jit man raataa har siau rahiaa samaaee |2|Gurun är Shabadens Givare; mitt sinne är genomsyrat av det, och jag förblir uppslukad av Herren. ||2||
ਸਬਦੁ ਨ ਜਾਣਹਿ ਸੇ ਅੰਨੇ ਬੋਲੇ ਸੇ ਕਿਤੁ ਆਏ ਸੰਸਾਰਾ ॥
sabad na jaaneh se ane bole se kit aae sansaaraa |De som inte känner till Shabad är blinda och döva; varför brydde de sig ens om att komma till världen?
ਹਰਿ ਰਸੁ ਨ ਪਾਇਆ ਬਿਰਥਾ ਜਨਮੁ ਗਵਾਇਆ ਜੰਮਹਿ ਵਾਰੋ ਵਾਰਾ ॥
har ras na paaeaa birathaa janam gavaaeaa jameh vaaro vaaraa |De får inte den subtila essensen av Herrens elixir; de slösar bort sina liv och reinkarneras om och om igen.
ਬਿਸਟਾ ਕੇ ਕੀੜੇ ਬਿਸਟਾ ਮਾਹਿ ਸਮਾਣੇ ਮਨਮੁਖ ਮੁਗਧ ਗੁਬਾਰਾ ॥੩॥
bisattaa ke keerre bisattaa maeh samaane manamukh mugadh gubaaraa |3|De blinda, idiotiska, egensinniga manmukherna är som larver i gödsel, och i gödsel ruttnar de bort. ||3||
ਆਪੇ ਕਰਿ ਵੇਖੈ ਮਾਰਗਿ ਲਾਏ ਭਾਈ ਤਿਸੁ ਬਿਨੁ ਅਵਰੁ ਨ ਕੋਈ ॥
aape kar vekhai maarag laae bhaaee tis bin avar na koee |Herren själv skapar oss, vakar över oss och placerar oss på vägen, o ödets syskon; det finns ingen annan än Han.
ਜੋ ਧੁਰਿ ਲਿਖਿਆ ਸੁ ਕੋਇ ਨ ਮੇਟੈ ਭਾਈ ਕਰਤਾ ਕਰੇ ਸੁ ਹੋਈ ॥
jo dhur likhiaa su koe na mettai bhaaee karataa kare su hoee |Ingen kan radera det som är förbestämt, O Ödets syskon; vad Skaparen än vill, kommer att ske.
ਨਾਨਕ ਨਾਮੁ ਵਸਿਆ ਮਨ ਅੰਤਰਿ ਭਾਈ ਅਵਰੁ ਨ ਦੂਜਾ ਕੋਈ ॥੪॥੪॥
naanak naam vasiaa man antar bhaaee avar na doojaa koee |4|4|O Nanak, Naam, Herrens namn, förblir djupt i sinnet; O Ödets syskon, det finns ingen annan alls. ||4||4||
ਸੋਰਠਿ ਮਹਲਾ ੩ ॥
soratth mahalaa 3 |Sorat'h, tredje Mehl:
ਗੁਰਮੁਖਿ ਭਗਤਿ ਕਰਹਿ ਪ੍ਰਭ ਭਾਵਹਿ ਅਨਦਿਨੁ ਨਾਮੁ ਵਖਾਣੇ ॥
guramukh bhagat kareh prabh bhaaveh anadin naam vakhaane |Gurmukherna utövar hängiven tillbedjan och blir behagliga för Gud; natt och dag sjunger de Naam, Herrens namn.
ਭਗਤਾ ਕੀ ਸਾਰ ਕਰਹਿ ਆਪਿ ਰਾਖਹਿ ਜੋ ਤੇਰੈ ਮਨਿ ਭਾਣੇ ॥
bhagataa kee saar kareh aap raakheh jo terai man bhaane |Du själv skyddar och tar hand om dina hängivna, som är tilltalande för ditt sinne.
ਤੂ ਗੁਣਦਾਤਾ ਸਬਦਿ ਪਛਾਤਾ ਗੁਣ ਕਹਿ ਗੁਣੀ ਸਮਾਣੇ ॥੧॥
too gunadaataa sabad pachhaataa gun keh gunee samaane |1|Du är Givaren av dygd, förverkligad genom Din Shabads Ord. När vi uttalar Din Glories, smälter vi samman med Dig, O Glorious Herre. ||1||
ਮਨ ਮੇਰੇ ਹਰਿ ਜੀਉ ਸਦਾ ਸਮਾਲਿ ॥
man mere har jeeo sadaa samaal |O mitt sinne, kom alltid ihåg den Käre Herre.
ਅੰਤ ਕਾਲਿ ਤੇਰਾ ਬੇਲੀ ਹੋਵੈ ਸਦਾ ਨਿਬਹੈ ਤੇਰੈ ਨਾਲਿ ॥ ਰਹਾਉ ॥
ant kaal teraa belee hovai sadaa nibahai terai naal | rahaau |I det allra sista ögonblicket ska Han ensam vara din bästa vän; Han kommer alltid att stå vid dig. ||Paus||
ਦੁਸਟ ਚਉਕੜੀ ਸਦਾ ਕੂੜੁ ਕਮਾਵਹਿ ਨਾ ਬੂਝਹਿ ਵੀਚਾਰੇ ॥
dusatt chaukarree sadaa koorr kamaaveh naa boojheh veechaare |Insamlingen av de ogudaktiga fienderna skall alltid utöva lögn; de överväger inte att förstå.
ਨਿੰਦਾ ਦੁਸਟੀ ਤੇ ਕਿਨਿ ਫਲੁ ਪਾਇਆ ਹਰਣਾਖਸ ਨਖਹਿ ਬਿਦਾਰੇ ॥
nindaa dusattee te kin fal paaeaa haranaakhas nakheh bidaare |Vem kan få frukt från förtal från onda fiender? Kom ihåg att Harnaakhash slets sönder av Herrens klor.
ਪ੍ਰਹਿਲਾਦੁ ਜਨੁ ਸਦ ਹਰਿ ਗੁਣ ਗਾਵੈ ਹਰਿ ਜੀਉ ਲਏ ਉਬਾਰੇ ॥੨॥
prahilaad jan sad har gun gaavai har jeeo le ubaare |2|Prahlaad, Herrens ödmjuka tjänare, sjöng ständigt Herrens Glorious Praises, och den Käre Herren räddade honom. ||2||
ਆਪਸ ਕਉ ਬਹੁ ਭਲਾ ਕਰਿ ਜਾਣਹਿ ਮਨਮੁਖਿ ਮਤਿ ਨ ਕਾਈ ॥
aapas kau bahu bhalaa kar jaaneh manamukh mat na kaaee |De egensinniga manmukherna ser sig själva som mycket dygdiga; de har absolut ingen förståelse alls.
ਸਾਧੂ ਜਨ ਕੀ ਨਿੰਦਾ ਵਿਆਪੇ ਜਾਸਨਿ ਜਨਮੁ ਗਵਾਈ ॥
saadhoo jan kee nindaa viaape jaasan janam gavaaee |De ägnar sig åt förtal av de ödmjuka andliga människorna; de slösar bort sina liv och sedan måste de ge sig av.
ਰਾਮ ਨਾਮੁ ਕਦੇ ਚੇਤਹਿ ਨਾਹੀ ਅੰਤਿ ਗਏ ਪਛੁਤਾਈ ॥੩॥
raam naam kade cheteh naahee ant ge pachhutaaee |3|De tänker aldrig på Herrens namn, och till slut går de därifrån, ångrar sig och ångrar sig. ||3||
ਸਫਲੁ ਜਨਮੁ ਭਗਤਾ ਕਾ ਕੀਤਾ ਗੁਰ ਸੇਵਾ ਆਪਿ ਲਾਏ ॥
safal janam bhagataa kaa keetaa gur sevaa aap laae |Herren gör sina hängivnas liv fruktbart; Han själv kopplar dem till guruns tjänst.
ਸਬਦੇ ਰਾਤੇ ਸਹਜੇ ਮਾਤੇ ਅਨਦਿਨੁ ਹਰਿ ਗੁਣ ਗਾਏ ॥
sabade raate sahaje maate anadin har gun gaae |Genomsyrade av Shabadens Ord och berusade av himmelsk salighet, natt och dag, sjunger de Herrens ärorika lovsång.
ਨਾਨਕ ਦਾਸੁ ਕਹੈ ਬੇਨੰਤੀ ਹਉ ਲਾਗਾ ਤਿਨ ਕੈ ਪਾਏ ॥੪॥੫॥
naanak daas kahai benantee hau laagaa tin kai paae |4|5|Slaven Nanak uttalar denna bön: O Herre, snälla, låt mig falla för deras fötter. ||4||5||
ਸੋਰਠਿ ਮਹਲਾ ੩ ॥
soratth mahalaa 3 |Sorat'h, tredje Mehl:
ਸੋ ਸਿਖੁ ਸਖਾ ਬੰਧਪੁ ਹੈ ਭਾਈ ਜਿ ਗੁਰ ਕੇ ਭਾਣੇ ਵਿਚਿ ਆਵੈ ॥
so sikh sakhaa bandhap hai bhaaee ji gur ke bhaane vich aavai |Han ensam är en sikh, en vän, en släkting och ett syskon, som vandrar i Guruns viljas väg.
ਆਪਣੈ ਭਾਣੈ ਜੋ ਚਲੈ ਭਾਈ ਵਿਛੁੜਿ ਚੋਟਾ ਖਾਵੈ ॥
aapanai bhaanai jo chalai bhaaee vichhurr chottaa khaavai |En som vandrar enligt sin egen vilja, o ödessyskon, lider separation från Herren och ska straffas.
ਬਿਨੁ ਸਤਿਗੁਰ ਸੁਖੁ ਕਦੇ ਨ ਪਾਵੈ ਭਾਈ ਫਿਰਿ ਫਿਰਿ ਪਛੋਤਾਵੈ ॥੧॥
bin satigur sukh kade na paavai bhaaee fir fir pachhotaavai |1|Utan den sanna gurun erhålls aldrig fred, o ödets syskon; gång på gång ångrar han sig och ångrar sig. ||1||
ਹਰਿ ਕੇ ਦਾਸ ਸੁਹੇਲੇ ਭਾਈ ॥
har ke daas suhele bhaaee |Herrens slavar är lyckliga, O Ödets syskon.