En Oankar, den ursprungliga energin, förverkligades genom den gudomliga lärarens nåd
Vaar Two
Spegeln (i form av världen) är i (Herrens) hand och människan ser sig själv i den.
Gud visualiserar och får människor att se skepnader och filosofier hos sex skolor (i denna spegel).
Människan reflekteras (i spegeln) på exakt samma sätt som hennes benägenhet är.
Den skrattande finner en skrattande form i den.
Medan den klagande personen befinner sig (liksom alla) där i en gråtande ställning. Samma är fallet med en smart person.
Herren själv råder över denna världsspegel men han är specifikt förutsägbar i och genom den heliga församlingen.
Herren liknar en instrumentalist som håller instrumentet i handen och spelar alla olika takter på det.
När han lyssnar på låtarna som spelas förblir han nedsänkt i dem och hyllar den Supreme.
Genom att slå samman sitt medvetande i Ordet blir han upprymd och gör andra också förtjusta.
Herren är talaren såväl som lyssnaren nedsänkt i supermedvetande.
Själv all salighet Han förbereder ett och allt.
Detta mysterium att Herren är allestädes närvarande, förstås endast av en gurmukh, den Guru-orienterade.
Han (Herren) själv poserar för att vara hungrig går in i köket och lagar maten och knådar i det alla möjliga läckerheter.
Själv äter han och blir mätt. Han hyllar de läckra rätterna.
Han själv är glädjen såväl som den förtjusta.
Han är saften såväl som tungan som njuter av dess smak.
Han genomsyrar allt, själv är givaren såväl som mottagaren.
Att veta det faktum att Han genomsyrar bland alla, känner Gurmukh enormt nöje.
Han själv breder ut sängen och själv lutar sig på den.
Han går in i drömmarna och vandrar genom avlägsna områden.
Att göra de fattiga till kung och kungen till en fattig person Han utsätter dem för smärta och njutning.
I form av vatten blir han själv varm och kall.
Mitt i sorger och njutningar rör han sig runt och svarar på uppmaningen när han blir kallad.
Gumukhen, som inser sin natur att förbereda genom allt, uppnår lycka.
När regndropparna i svati nakstr (femtonde stjärnformationen bland de) tjugosju stjärnformationerna som är kända i Indien) faller lika överallt,
Och när de faller i vatten smälter de samman i vatten och på jorden blir de jord;
På sina ställen förvandlas den till växter och växtlighet, söt och bitter; på vissa ställen är de väl utsmyckade med otaliga blommor och frukter.
Faller på bananbladen förvandlas de till svalkande kamfer.
Samma sak när de faller i ett snäckskal blir pärlor.
När de gått in i munnen på en orm förvandlas de till dödligt gift och tänker alltid ont.
Herren råder över alla platser och sitter i tillstånd i den heliga församlingen.
I blandning med tenn förvandlas kopparn till brons.
Samma koppar blandad med zink uppträder i form av mässing.
Koppar blandat med bly ändrar tenn, en spröd metall som kallas bharath i Punjab.
Med beröringen av de vises sten blir samma koppar guld.
När den omvandlas till aska blir koppar ett läkemedel.
På samma sätt, även om Herren är allestädes närvarande, är effekterna av människors sällskap annorlunda än människor. Eftersom Herren vet så mycket hyllas han i den heliga församlingen.
Som vatten blandat med svart färg ser svart ut
Och blandat med rött vatten blir det rött;
Det visar sig vara gult och tillsätter gult färgämne;
Och med det gröna blir det njutningsgivande grönt.
Beroende på årstiderna blir det varmt eller kallt.
På samma sätt arbetar Herren Gud efter behoven (av varelser). Den Guru-orienterade (gurmukh) som är full av glädje förstår detta mysterium.
Eld tänder lampan och ljuset sprids i mörkret.
Bläcket som erhålls från lampan används av författaren.
Från den lampan får kvinnor collyrium. Därför ägnar man sig åt goda gärningar genom att leva i goda människors sällskap.
Med samma bläck skrivs lovtal om Herren och kontoristen skriver räkenskaper på sitt kontor.
Endast gurmukh inser detta faktum, att Herren genomsyrar allt.
Från frö kommer trädet upp och sedan sprider det sig vidare.
Roten sträcker sig i jorden, stjälken utanför och grenarna sträcker sig runt om.
Den blir full av blommor, frukter och medel av många färger och härliga essenser.
I dess blommor och frukter bor doft och glädje och nu blir detta frö en stor familj.
Återigen blir frukten genom att producera frön källan till otaliga blommor och frukter.
Att förstå just detta faktum att Herren ensam är bland alla gör gurmukhen befriad.
Från bomull förbereds tråden och sedan dess varp och waft.
Det är välkänt att av just den tråden görs tyget.
Tillverkade av de fyra trådarna är vad som kallas chausi, gangajali etc. (i Indien).
De överlägsna kläderna (malmal, sirisaph) gjorda av den ger kroppen komfort och njutning.
Genom att bli turban, halsduk, midje etc blir tråden från bomull acceptabel för alla.
Herren genomsyrar bland alla och gurmukherna njuter av hans kärlek.
Guldsmeden skapar vackra ornament av guld.
Bland dem är många som pipalblad för att pryda öronen och många är gjorda av guldtråd.
Från guld är också näsringar och halsband bearbetade till sin form.
Prydnad för pannan (tikka), juveler dubbade halsband, pärlgirlanger görs.
Brokiga handledskedjor och runda ringar är framställda av guld.
Gumukhen känner att han som guld är grunden för varje sak.
Krossad av krossmaskinen sockerrör ger juice omedelbart.
Vissa förbereder klumpar av jaggery och farinsocker av det.
Vissa förbereder raffinerat socker och några som lägger till söta droppar gör speciell jaggery.
Den formas till sockerbitar och brokigt godis.
De fattiga och de rika äter det båda med nöje.
Gud (liknande sockerrörsjuice) genomsyrar alla; för gurmukhs Han är kärnan i alla nöjen.
Kor har olika nyanser men mjölken av alla är vit.
För att göra ostmassa En del löpe tillsätts i den och sedan placeras den ofördelad.
Genom att kärna ostmassan finner man smör över kärnmjölken.
Smöret som kokas ordentligt förvandlas till ghee – klarnat smör.
Sedan används den gheen som brännoffer och yajn(ritualer) och andra offren utförs.
Gurmukh vet att Herren är all genomträngande men för att nå Honom måste man ha en andlig strävan såväl som en känsla av tillfredsställelse.
Från ögonblick, gharis (en tidsenhet lika med 22).
(5 minuter), muhurat (lyckobringande tid), dag och natt (pahar – tre timmar) datum och dagar har räknats. Sedan har två fjorton dagar (mörkt ljus) och tolv månader gjorts.
Många inspirerande bilder har skapats under de sex säsongerna.
Men som de kunniga personerna säger att solen förblir densamma bland dessa alla.
På liknande sätt har fyra varaner, sex filosofier och många sekter promulgerats,
Men gurmukhen förstår allt (och därför bör det inte finnas några stridigheter).
Vattnet är ett och jorden är också ett men floran är av brokig kvalitet.
Många saknar frukt och många är prydda med blommor och frukter.
De har olika typer av dofter och genom sina många sorters extrakt förstärker de naturens storhet.
Samma eld finns i alla träd.
Den omenbarade elden som blir manifest förminskar allt till aska.
På samma sätt bor den (omanifesterade) Herren i alla och just detta faktum gör Gurmukhs fulla av förtjusning.
Hela växtligheten som planterats nära sandalträdet blir doftande som sandaler.
Att vara i kontakt med de vises sten och legeringen av lättmetaller förvandlas till en metall (guld).
Floder, bäckar och bäckar efter att ha gått med i Ganges är kända under namnet Ganges.
De fallnas återlösare är den heliga församlingen i vilken syndernas smuts renas.
Myriader av avfällingar och helveten har fått återlösning genom och i den heliga församlingen.
Gumukhen ser och förstår att Gud genomsyrar en och alla.
Moth älskar brinnande lampa och fisk fortsätter att simma i vatten av kärlek till den.
För rådjur är det musikaliska ljudet källan till glädje, och det svarta biet som är kärt i lotus blir insvept i det.
Den rödbenta patridgen (chakor) älskar månen och koncentrerar sig på den.
Honan rödbrun sheldrake (chakavi) älskar solen och först vid soluppgången möter den och parar sig med sin mönstrar.
Kvinnan älskar sin man och det är kärlek som mamman föder sonen.
När han ser honom verksam i allt, känner sig gurmukhen nöjd.
Genom (världens) ögon ser han alla underbara bedrifter.
Med fullt medvetande lyssnar han på berättelserna som berättas.
Genom tungan talar han och njuter av alla smaker.
Han arbetar med händerna och Han, den Allvetande, går på fötter.
Till sin kropp är Han det sinne vars order lyder av alla organ.
När de förstår (faktumet) att han genomsyrar alla känner sig gurmukher förtjusta.
Grunden för världen är luft (blandningen av gaser) och Sabad (Ord) är gurun för all kunskap från vilken alla tankar, musik och tillhörande ljud flödar vidare.
Mamma och pappa är de skapande krafterna i form av jord och vatten.
Natt och dag är sjuksköterskorna som vårdar varelserna och på så sätt fortsätter hela systemet att fungera.
Med kombinationen av Siva (medvetandet) och Sakti (den inerta naturen) blir hela denna värld till.
Den transcendentala perfekta Herren genomsyrar alla eftersom samma måne på himlen visualiseras i alla vattenkannor.
Den Herren bortom all näring är näringen för gurmukherna och Han ensam verkar genom alla.
Herren är doften i blommor och blir svart bi Han attraheras av blommor.
Saft i mangon är Han och att bli näktergal njuter han av detsamma.
Blir bara påfågel och regnfågel (papthd) Han identifierar glädjen i att regna av molnen.
Han förvandlar sig själv till brokigt godis genom att bli mjölk och vatten.
Samma Formlösa Herre som antar olika former bor i alla kroppar.
Han är allestädes närvarande i alla ämnen och aktiviteter och gurmukher bugar sig inför alla sådana stadier.