ਪੰਜਾਬੀ 
English 
پنجابی 
Español 
Français 
Deutsch 
Português 
Bahasa Indonesia 
Türkçe 
Tiếng Việt 
Filipino 
Svenska हिंदी संस्कृत 
Nederlands 
Română 
Magyar 
Polski 
Čeština 
Afrikaans 
Italiano Català 
Shqip 
Gaeilge Cymraeg 
Slovenčina 
Slovenščina 
Dansk 
Eesti 
Latviešu 
Lietuvių 
Norsk 
Malti 
Íslenska Galego 
Kreyòl Ayisyen 
Latin 
Bahasa Melayu 
Kiswahili 
Hrvatski 
Suomi 
Русский मराठी ગુજરાતી తెలుగు ಕನ್ನಡ தமிழ் മലയാളം 
বাংলা 
Ελληνικά 
日本語 
中文 اردو سنڌي 
فارسی 
العربية 
עברית 
한국어 Vaaran Bhai Gurdas Ji
Sida - 19
ੴ ਸਤਿਗੁਰ ਪ੍ਰਸਾਦਿ ॥
ik oankaar satigur prasaad |En Oankar, den ursprungliga energin, förverkligades genom den gudomliga lärarens nåd
ਪਉੜੀ ੧
paurree 1
ਗੁਰਮੁਖਿ ਏਕੰਕਾਰ ਆਪਿ ਉਪਾਇਆ ।
guramukh ekankaar aap upaaeaa |Ekankar, Lors oöverträffad, skapade gurmukh (för att befria världen).
ਓਅੰਕਾਰਿ ਅਕਾਰੁ ਪਰਗਟੀ ਆਇਆ ।
oankaar akaar paragattee aaeaa |Att Oankar antar former har blivit uppenbart.
ਪੰਚ ਤਤ ਵਿਸਤਾਰੁ ਚਲਤੁ ਰਚਾਇਆ ।
panch tat visataar chalat rachaaeaa |I förlängning (och kombination) av de fem elementen har denna värld skapats.
ਖਾਣੀ ਬਾਣੀ ਚਾਰਿ ਜਗਤੁ ਉਪਾਇਆ ।
khaanee baanee chaar jagat upaaeaa |Livets fyra minor och fyra tal (para, pasyanti, madhyama, vaikhari) har skapats.
ਕੁਦਰਤਿ ਅਗਮ ਅਪਾਰੁ ਅੰਤੁ ਨ ਪਾਇਆ ।
kudarat agam apaar ant na paaeaa |Hans nöjen är otillgängliga och obegränsade; deras ytterligheter är ouppnåeliga.
ਸਚੁ ਨਾਉ ਕਰਤਾਰ ਸਚਿ ਸਮਾਇਆ ।੧।
sach naau karataar sach samaaeaa |1|Namnet på den skaparen är Sanning och Han är alltid nedsänkt i Sanningen.
ਪਉੜੀ ੨
paurree 2
ਲਖ ਚਉਰਾਸੀਹ ਜੂਨਿ ਫੇਰਿ ਫਿਰਾਇਆ ।
lakh chauraaseeh joon fer firaaeaa |Själar vandrar fruktlöst i livets åttiofyra lakhs.
ਮਾਣਸ ਜਨਮੁ ਦੁਲੰਭੁ ਕਰਮੀ ਪਾਇਆ ।
maanas janam dulanbh karamee paaeaa |Den sällsynta människokroppen har erhållits på grund av dygdiga handlingar.
ਉਤਮੁ ਗੁਰਮੁਖਿ ਪੰਥੁ ਆਪੁ ਗਵਾਇਆ ।
autam guramukh panth aap gavaaeaa |När jag går på den största vägen för den Guru-orienterade, har jaget förlorat egot.
ਸਾਧਸੰਗਤਿ ਰਹਰਾਸਿ ਪੈਰੀਂ ਪਾਇਆ ।
saadhasangat raharaas paireen paaeaa |Att upprätthålla den heliga församlingens disciplin har kommit att falla för fötterna (på Gurun).
ਨਾਮੁ ਦਾਨੁ ਇਸਨਾਨੁ ਸਚੁ ਦਿੜਾਇਆ ।
naam daan isanaan sach dirraaeaa |Gurmukhs har antagit Herrens namn, välgörenhet, tvagning och sanningsenligt uppförande orubbligt.
ਸਬਦੁ ਸੁਰਤਿ ਲਿਵ ਲੀਣੁ ਭਾਣਾ ਭਾਇਆ ।੨।
sabad surat liv leen bhaanaa bhaaeaa |2|Mannen har förenat sitt medvetande i Ordet och har accepterat Herrens vilja.
ਪਉੜੀ ੩
paurree 3
ਗੁਰਮੁਖਿ ਸੁਘੜੁ ਸੁਜਾਣੁ ਗੁਰ ਸਮਝਾਇਆ ।
guramukh sugharr sujaan gur samajhaaeaa |Gurmukh som lärs ut av gurun är välutbildad och kunnig.
ਮਿਹਮਾਣੀ ਮਿਹਮਾਣੁ ਮਜਲਸਿ ਆਇਆ ।
mihamaanee mihamaan majalas aaeaa |Han förstår att han har kommit till denna världs församling som gäst.
ਖਾਵਾਲੇ ਸੋ ਖਾਣੁ ਪੀਐ ਪੀਆਇਆ ।
khaavaale so khaan peeai peeaeaa |Han äter och dricker det som är skänkt av Herren.
ਕਰੈ ਨ ਗਰਬੁ ਗੁਮਾਣੁ ਹਸੈ ਹਸਾਇਆ ।
karai na garab gumaan hasai hasaaeaa |Gurmukh är inte arrogant och känner sig lycklig i den lycka som Herren ger.
ਪਾਹੁਨੜਾ ਪਰਵਾਣੁ ਕਾਜੁ ਸੁਹਾਇਆ ।
paahunarraa paravaan kaaj suhaaeaa |Bara den gästen blir accepterad i Herrens gård som har bott här som en god gäst.
ਮਜਲਸ ਕਰਿ ਹੈਰਾਣੁ ਉਠਿ ਸਿਧਾਇਆ ।੩।
majalas kar hairaan utth sidhaaeaa |3|Han flyttar tyst härifrån och får hela församlingens underverk att slås (eftersom andra har väldigt svårt att lämna denna värld).
ਪਉੜੀ ੪
paurree 4
ਗੋਇਲੜਾ ਦਿਨ ਚਾਰਿ ਗੁਰਮੁਖਿ ਜਾਣੀਐ ।
goeilarraa din chaar guramukh jaaneeai |Gurmukh känner till denna värld som en plats för vila för några dagar.
ਮੰਝੀ ਲੈ ਮਿਹਵਾਰਿ ਚੋਜ ਵਿਡਾਣੀਐ ।
manjhee lai mihavaar choj viddaaneeai |Här med hjälp av rikedom antas många typer av sporter och bedrifter.
ਵਰਸੈ ਨਿਝਰ ਧਾਰਿ ਅੰਮ੍ਰਿਤ ਵਾਣੀਐ ।
varasai nijhar dhaar amrit vaaneeai |I just denna värld fortsätter det oupphörliga nektarregn för gurmukher.
ਵੰਝੁਲੀਐ ਝੀਗਾਰਿ ਮਜਲਸਿ ਮਾਣੀਐ ।
vanjhuleeai jheegaar majalas maaneeai |På tonerna av flöjt (den oslagna melodin) fortsätter de att njuta av församlingens förtjusning.
ਗਾਵਣਿ ਮਾਝ ਮਲਾਰਿ ਸੁਘੜੁ ਸੁਜਾਣੀਐ ।
gaavan maajh malaar sugharr sujaaneeai |Välutbildade och kunniga personer sjunger Majh och Malhar musikaliska åtgärder här, dvs de njuter av nuet.
ਹਉਮੈ ਗਰਬੁ ਨਿਵਾਰਿ ਮਨਿ ਵਸਿ ਆਣੀਐ ।
haumai garab nivaar man vas aaneeai |De tappar sitt ego och kontrollerar sina sinnen.
ਗੁਰਮੁਖਿ ਸਬਦੁ ਵੀਚਾਰਿ ਸਚਿ ਸਿਞਾਣੀਐ ।੪।
guramukh sabad veechaar sach siyaaneeai |4|När han begrundar Ordet identifierar Gurmukh sanningen.
ਪਉੜੀ ੫
paurree 5
ਵਾਟ ਵਟਾਊ ਰਾਤਿ ਸਰਾਈਂ ਵਸਿਆ ।
vaatt vattaaoo raat saraaeen vasiaa |En vägfarare, på vägen stannade på ett värdshus.
ਉਠ ਚਲਿਆ ਪਰਭਾਤਿ ਮਾਰਗਿ ਦਸਿਆ ।
autth chaliaa parabhaat maarag dasiaa |Gick sedan vidare på den berättade vägen.
ਨਾਹਿ ਪਰਾਈ ਤਾਤਿ ਨ ਚਿਤਿ ਰਹਸਿਆ ।
naeh paraaee taat na chit rahasiaa |Han varken blev avundsjuk på någon eller blev förälskad av någon.
ਮੁਏ ਨ ਪੁਛੈ ਜਾਤਿ ਵਿਵਾਹਿ ਨ ਹਸਿਆ ।
mue na puchhai jaat vivaeh na hasiaa |Han frågade varken kast (identitet) för någon döende person eller han kände någon glädje över att bevittna vigselceremonier etc.
ਦਾਤਾ ਕਰੇ ਜੁ ਦਾਤਿ ਨ ਭੁਖਾ ਤਸਿਆ ।
daataa kare ju daat na bhukhaa tasiaa |Han tog glatt emot Herrens gåvor och förblev aldrig hungrig eller törstig.
ਗੁਰਮੁਖਿ ਸਿਮਰਣੁ ਵਾਤਿ ਕਵਲੁ ਵਿਗਸਿਆ ।੫।
guramukh simaran vaat kaval vigasiaa |5|Gurmukhens lotusansikte förblir alltid i blom på grund av ständig påminnelse av Herren.
ਪਉੜੀ ੬
paurree 6
ਦੀਵਾਲੀ ਦੀ ਰਾਤਿ ਦੀਵੇ ਬਾਲੀਅਨਿ ।
deevaalee dee raat deeve baaleean |Lampor tänds i natten av divali festival;
ਤਾਰੇ ਜਾਤਿ ਸਨਾਤਿ ਅੰਬਰਿ ਭਾਲੀਅਨਿ ।
taare jaat sanaat anbar bhaaleean |Stjärnor av olika sort visas på himlen;
ਫੁਲਾਂ ਦੀ ਬਾਗਾਤਿ ਚੁਣਿ ਚੁਣਿ ਚਾਲੀਅਨਿ ।
fulaan dee baagaat chun chun chaaleean |I trädgårdarna finns blommorna som plockas selektivt;
ਤੀਰਥਿ ਜਾਤੀ ਜਾਤਿ ਨੈਣ ਨਿਹਾਲੀਅਨਿ ।
teerath jaatee jaat nain nihaaleean |Pilgrimerna som går till pilgrimscentrum syns också.
ਹਰਿ ਚੰਦਉਰੀ ਝਾਤਿ ਵਸਾਇ ਉਚਾਲੀਅਨਿ ।
har chandauree jhaat vasaae uchaaleean |De imaginära livsmiljöerna har setts komma till och försvinna.
ਗੁਰਮੁਖਿ ਸੁਖ ਫਲ ਦਾਤਿ ਸਬਦਿ ਸਮ੍ਹਾਲੀਅਨਿ ।੬।
guramukh sukh fal daat sabad samhaaleean |6|Alla dessa är tillfälliga, men gurmukherna ger med hjälp av Ordet näring till njutningsfruktens gåva.
ਪਉੜੀ ੭
paurree 7
ਗੁਰਮੁਖਿ ਮਨਿ ਪਰਗਾਸੁ ਗੁਰਿ ਉਪਦੇਸਿਆ ।
guramukh man paragaas gur upadesiaa |De gurmukh som har tagit emot väl med guruns läror har fått sina sinnen upplysta.
ਪੇਈਅੜੈ ਘਰਿ ਵਾਸੁ ਮਿਟੈ ਅੰਦੇਸਿਆ ।
peeearrai ghar vaas mittai andesiaa |De har förstått att världen är som ett föräldrahem; man måste gå en dag härifrån och därför har alla deras tvivel tagits bort.
ਆਸਾ ਵਿਚਿ ਨਿਰਾਸੁ ਗਿਆਨੁ ਅਵੇਸਿਆ ।
aasaa vich niraas giaan avesiaa |De är obundna bland förhoppningar och förblir laddade med kunskapen.
ਸਾਧਸੰਗਤਿ ਰਹਰਾਸਿ ਸਬਦਿ ਸੰਦੇਸਿਆ ।
saadhasangat raharaas sabad sandesiaa |De sprider budskapet om Ordet i enlighet med den heliga församlingens uppförande.
ਗੁਰਮੁਖਿ ਦਾਸਨਿ ਦਾਸ ਮਤਿ ਪਰਵੇਸਿਆ ।
guramukh daasan daas mat paravesiaa |Tanken att de är tjänare till Herrens tjänare har fått djupa rötter i gurmukhernas visdom.
ਸਿਮਰਣ ਸਾਸਿ ਗਿਰਾਸਿ ਦੇਸ ਵਿਦੇਸਿਆ ।੭।
simaran saas giraas des videsiaa |7|Vare sig de är var som helst i landet eller utomlands kommer de ihåg Gud med varje inandning och utandning.
ਪਉੜੀ ੮
paurree 8
ਨਦੀ ਨਾਵ ਸੰਜੋਗੁ ਮੇਲਿ ਮਿਲਾਇਆ ।
nadee naav sanjog mel milaaeaa |Som i en båt träffas vid en slump många för varandra okända personer, likaså möter varelserna i världen varandra.
ਸੁਹਣੇ ਅੰਦਰਿ ਭੋਗੁ ਰਾਜੁ ਕਮਾਇਆ ।
suhane andar bhog raaj kamaaeaa |Världen är som om den styr ett kungarike och njuter av nöjena i en dröm.
ਕਦੇ ਹਰਖੁ ਕਦੇ ਸੋਗੁ ਤਰਵਰ ਛਾਇਆ ।
kade harakh kade sog taravar chhaaeaa |Här är lycka och lidande som skuggan av trädet.
ਕਟੈ ਹਉਮੈ ਰੋਗੁ ਨ ਆਪੁ ਗਣਾਇਆ ।
kattai haumai rog na aap ganaaeaa |Här har han faktiskt decimerat egots sjukdom som inte har gjort sig märkbar.
ਘਰ ਹੀ ਅੰਦਰਿ ਜੋਗੁ ਗੁਰਮੁਖਿ ਪਾਇਆ ।
ghar hee andar jog guramukh paaeaa |Genom att bli gurmukh, uppnår man förening (med Herren), även om man är hemma.
ਹੋਵਣਹਾਰ ਸੁ ਹੋਗੁ ਗੁਰ ਸਮਝਾਇਆ ।੮।
hovanahaar su hog gur samajhaaeaa |8|Gurun har fått honom att förstå att ödet inte kan avvärjas (därför bör man utan att vara orolig fortsätta att göra sina gärningar).
ਪਉੜੀ ੯
paurree 9
ਗੁਰਮੁਖਿ ਸਾਧੂ ਸੰਗੁ ਚਲਣੁ ਜਾਣਿਆ ।
guramukh saadhoo sang chalan jaaniaa |Gurmukher har lärt sig livets teknik i den heliga församlingen.
ਚੇਤਿ ਬਸੰਤ ਸੁਰੰਗੁ ਸਭ ਰੰਗ ਮਾਣਿਆ ।
chet basant surang sabh rang maaniaa |De har medvetet njutit av glädjen i livets vårsäsong.
ਸਾਵਣ ਲਹਰਿ ਤਰੰਗ ਨੀਰੁ ਨੀਵਾਣਿਆ ।
saavan lahar tarang neer neevaaniaa |De är upprymda som regnperiodens vatten (Savan) men ändå har de (gurmukherna) fått vatten av hopp och önskningar att gå ner och ner.
ਸਜਣ ਮੇਲੁ ਸੁ ਢੰਗ ਚੋਜ ਵਿਡਾਣਿਆ ।
sajan mel su dtang choj viddaaniaa |Att träffa sådana personer är underbart förtjusande.
ਗੁਰਮੁਖਿ ਪੰਥੁ ਨਿਪੰਗੁ ਦਰਿ ਪਰਵਾਣਿਆ ।
guramukh panth nipang dar paravaaniaa |Gurmukhernas sätt är fritt från myr och accepteras i Herrens gård.
ਗੁਰਮਤਿ ਮੇਲੁ ਅਭੰਗੁ ਸਤਿ ਸੁਹਾਣਿਆ ।੯।
guramat mel abhang sat suhaaniaa |9|Ett möte genom Guruns visdom är fritt från hinder, sant och förtjusande.
ਪਉੜੀ ੧੦
paurree 10
ਗੁਰਮੁਖਿ ਸਫਲ ਜਨੰਮੁ ਜਗਿ ਵਿਚਿ ਆਇਆ ।
guramukh safal janam jag vich aaeaa |Blest är födelsen av en gurmukh och hans ankomst till denna värld.
ਗੁਰਮਤਿ ਪੂਰ ਕਰੰਮ ਆਪੁ ਗਵਾਇਆ ।
guramat poor karam aap gavaaeaa |I enlighet med guruns visdom tar han bort sitt ego och utför (dygdiga) handlingar.
ਭਾਉ ਭਗਤਿ ਕਰਿ ਕੰਮੁ ਸੁਖ ਫਲੁ ਪਾਇਆ ।
bhaau bhagat kar kam sukh fal paaeaa |Han arbetar styrt av sin kärlek till arbetet och kärleksfull hängivenhet, och får nöjesfrukten (av livet).
ਗੁਰ ਉਪਦੇਸੁ ਅਗੰਮੁ ਰਿਦੈ ਵਸਾਇਆ ।
gur upades agam ridai vasaaeaa |Guruns otillgängliga läror antar han i sitt hjärta.
ਧੀਰਜੁ ਧੁਜਾ ਧਰੰਮੁ ਸਹਜਿ ਸੁਭਾਇਆ ।
dheeraj dhujaa dharam sahaj subhaaeaa |Att hålla flaggan för tålamod och dharma högt, blir hans medfödda natur.
ਸਹੈ ਨ ਦੂਖ ਸਹੰਮੁ ਭਾਣਾ ਭਾਇਆ ।੧੦।
sahai na dookh saham bhaanaa bhaaeaa |10|Han böjer sig inför Herrens vilja och lider aldrig av någon fruktan eller sorg.
ਪਉੜੀ ੧੧
paurree 11
ਗੁਰਮੁਖਿ ਦੁਰਲਭ ਦੇਹ ਅਉਸਰੁ ਜਾਣਦੇ ।
guramukh duralabh deh aausar jaanade |Gurmukhs vet (mycket väl) att mänsklig födelse är en sällsynt möjlighet.
ਸਾਧਸੰਗਤਿ ਅਸਨੇਹ ਸਭ ਰੰਗ ਮਾਣਦੇ ।
saadhasangat asaneh sabh rang maanade |Det är därför de odlar kärlek till den heliga församlingen och njuter av alla nöjen.
ਸਬਦ ਸੁਰਤਿ ਲਿਵਲੇਹ ਆਖਿ ਵਖਾਣਦੇ ।
sabad surat livaleh aakh vakhaanade |De talar efter att ha slagit samman sitt medvetande i Ordet.
ਦੇਹੀ ਵਿਚਿ ਬਿਦੇਹ ਸਚੁ ਸਿਞਾਣਦੇ ।
dehee vich bideh sach siyaanade |De blir kroppslösa medan de lever i kropp och identifierar sanningen.
ਦੁਬਿਧਾ ਓਹੁ ਨ ਏਹੁ ਇਕੁ ਪਛਾਣਦੇ ।
dubidhaa ohu na ehu ik pachhaanade |De har inte ett eller annat dilemma och känner bara en Herre.
ਚਾਰਿ ਦਿਹਾੜੇ ਥੇਹੁ ਮਨ ਵਿਚਿ ਆਣਦੇ ।੧੧।
chaar dihaarre thehu man vich aanade |11|De vet i sitt hjärta att denna värld inom en kort period kommer att bli en kulle (av jord) och därför utvecklar de inte någon anknytning till den.
ਪਉੜੀ ੧੨
paurree 12
ਗੁਰਮੁਖਿ ਪਰਉਪਕਾਰੀ ਵਿਰਲਾ ਆਇਆ ।
guramukh praupakaaree viralaa aaeaa |Sällan kommer en välvillig gurmukh som tjänar andra.
ਗੁਰਮੁਖਿ ਸੁਖ ਫਲੁ ਪਾਇ ਆਪੁ ਗਵਾਇਆ ।
guramukh sukh fal paae aap gavaaeaa |Gurmukhen överger egot och får frukten av glädje.
ਗੁਰਮੁਖਿ ਸਾਖੀ ਸਬਦਿ ਸਿਖਿ ਸੁਣਾਇਆ ।
guramukh saakhee sabad sikh sunaaeaa |Endast gurmukh berättar historien om (storheten av) Ord för lärjungarna (av Gurun) och gör aldrig anspråk på att berätta något som sitt eget.
ਗੁਰਮੁਖਿ ਸਬਦ ਵੀਚਾਰਿ ਸਚੁ ਕਮਾਇਆ ।
guramukh sabad veechaar sach kamaaeaa |När en gurmukh funderar djupt över Ordet utövar han sanning i sitt liv,
ਸਚੁ ਰਿਦੈ ਮੁਹਿ ਸਚੁ ਸਚਿ ਸੁਹਾਇਆ ।
sach ridai muhi sach sach suhaaeaa |Han gillar sanningen, som finns i hans hjärta såväl som talet.
ਗੁਰਮੁਖਿ ਜਨਮੁ ਸਵਾਰਿ ਜਗਤੁ ਤਰਾਇਆ ।੧੨।
guramukh janam savaar jagat taraaeaa |12|En sådan gurmukh förgyller inte bara sitt eget liv utan får snarare hela världen över.
ਪਉੜੀ ੧੩
paurree 13
ਗੁਰਮੁਖਿ ਆਪੁ ਗਵਾਇ ਆਪੁ ਪਛਾਣਿਆ ।
guramukh aap gavaae aap pachhaaniaa |Gurmukh förlorar sitt ego och identifierar sitt jag.
ਗੁਰਮੁਖਿ ਸਤਿ ਸੰਤੋਖੁ ਸਹਜਿ ਸਮਾਣਿਆ ।
guramukh sat santokh sahaj samaaniaa |Gurmukh kommer in i sin medfödda natur genom sanning och belåtenhet.
ਗੁਰਮੁਖਿ ਧੀਰਜੁ ਧਰਮੁ ਦਇਆ ਸੁਖੁ ਮਾਣਿਆ ।
guramukh dheeraj dharam deaa sukh maaniaa |Gurmukh ensam åtnjuter de sanna nöjena av tålamod, dharma och medkänsla.
ਗੁਰਮੁਖਿ ਅਰਥੁ ਵੀਚਾਰਿ ਸਬਦੁ ਵਖਾਣਿਆ ।
guramukh arath veechaar sabad vakhaaniaa |Gurmukher förstår mycket väl betydelsen av orden först, och först sedan talar de ut dem.
ਗੁਰਮੁਖਿ ਹੋਂਦੇ ਤਾਣ ਰਹੈ ਨਿਤਾਣਿਆ ।
guramukh honde taan rahai nitaaniaa |Även om gurmukherna är mäktiga anser de sig alltid vara svaga och ödmjuka.
ਗੁਰਮੁਖਿ ਦਰਗਹ ਮਾਣੁ ਹੋਇ ਨਿਮਾਣਿਆ ।੧੩।
guramukh daragah maan hoe nimaaniaa |13|Eftersom gurmukherna är artiga får de respekt i Herrens gård.
ਪਉੜੀ ੧੪
paurree 14
ਗੁਰਮੁਖਿ ਜਨਮੁ ਸਵਾਰਿ ਦਰਗਹ ਚਲਿਆ ।
guramukh janam savaar daragah chaliaa |Att spendera detta liv fruktbart gurmukh går till den andra världen.
ਸਚੀ ਦਰਗਹ ਜਾਇ ਸਚਾ ਪਿੜੁ ਮਲਿਆ ।
sachee daragah jaae sachaa pirr maliaa |Där i den sanna domstolen (herrens) får han sin rätta plats.
ਗੁਰਮੁਖਿ ਭੋਜਨੁ ਭਾਉ ਚਾਉ ਅਲਲਿਆ ।
guramukh bhojan bhaau chaau alaliaa |Repast av gurmukh är kärlek och hans förtjusning saknar flörtighet.
ਗੁਰਮੁਖਿ ਨਿਹਚਲੁ ਚਿਤੁ ਨ ਹਲੈ ਹਲਿਆ ।
guramukh nihachal chit na halai haliaa |Gurmukh har ett lugnt hjärta och förblir orubblig även i upp- och nedgångar.
ਗੁਰਮੁਖਿ ਸਚੁ ਅਲਾਉ ਭਲੀ ਹੂੰ ਭਲਿਆ ।
guramukh sach alaau bhalee hoon bhaliaa |Han talar sanning och gott om det goda.
ਗੁਰਮੁਖਿ ਸਦੇ ਜਾਨਿ ਆਵਨਿ ਘਲਿਆ ।੧੪।
guramukh sade jaan aavan ghaliaa |14|Endast gurmukher kallas till Herrens domstol och de kommer till världen först när Herren sänder dem.
ਪਉੜੀ ੧੫
paurree 15
ਗੁਰਮੁਖਿ ਸਾਧਿ ਅਸਾਧੁ ਸਾਧੁ ਵਖਾਣੀਐ ।
guramukh saadh asaadh saadh vakhaaneeai |Gurmukh åstadkommer det svårlösta och kallas därför sadhu.
ਗੁਰਮੁਖਿ ਬੁਧਿ ਬਿਬੇਕ ਬਿਬੇਕੀ ਜਾਣੀਐ ।
guramukh budh bibek bibekee jaaneeai |Gurmukh har sådan visdom, som är kompetent att separera vatten från mjölk. Det är därför han kallas vis.
ਗੁਰਮੁਖਿ ਭਾਉ ਭਗਤਿ ਭਗਤੁ ਪਛਾਣੀਐ ।
guramukh bhaau bhagat bhagat pachhaaneeai |Gumukhs hängivenhet är kärleksfull hängivenhet.
ਗੁਰਮੁਖਿ ਬ੍ਰਹਮ ਗਿਆਨੁ ਗਿਆਨੀ ਬਾਣੀਐ ।
guramukh braham giaan giaanee baaneeai |Eftersom gurmukherna uppnår gudomlig kunskap kallas de kunniga (jnanis).
ਗੁਰਮੁਖਿ ਪੂਰਣ ਮਤਿ ਸਬਦਿ ਨੀਸਾਣੀਐ ।
guramukh pooran mat sabad neesaaneeai |Gurmukhs har visdomen helt stämplad och markerad av Ordet.
ਗੁਰਮੁਖਿ ਪਉੜੀ ਪਤਿ ਪਿਰਮ ਰਸੁ ਮਾਣੀਐ ।੧੫।
guramukh paurree pat piram ras maaneeai |15|När gurmukhen klättrar uppför trappan med hög hälsning, njuter han av den älskade Herrens kärlek.
ਪਉੜੀ ੧੬
paurree 16
ਸਚੁ ਨਾਉ ਕਰਤਾਰੁ ਗੁਰਮੁਖਿ ਪਾਈਐ ।
sach naau karataar guramukh paaeeai |Det sanna namnet på skaparen Herren tas emot från gurmukherna,
ਗੁਰਮੁਖਿ ਓਅੰਕਾਰ ਸਬਦਿ ਧਿਆਈਐ ।
guramukh oankaar sabad dhiaaeeai |Mitt bland gurmukherna minns Oankar-ordet.
ਗੁਰਮੁਖਿ ਸਬਦੁ ਵੀਚਾਰੁ ਸਦਾ ਲਿਵ ਲਾਈਐ ।
guramukh sabad veechaar sadaa liv laaeeai |Mitt i gurmukherna begrundas ordet och medvetandet smälts samman i det,
ਗੁਰਮੁਖਿ ਸਚੁ ਅਚਾਰੁ ਸਚੁ ਕਮਾਈਐ ।
guramukh sach achaar sach kamaaeeai |Genom att leva gurmukhernas sanningsenliga liv, uppnås sanningen i livet.
ਗੁਰਮੁਖਿ ਮੋਖ ਦੁਆਰੁ ਸਹਜਿ ਸਮਾਈਐ ।
guramukh mokh duaar sahaj samaaeeai |Gurmukh är befrielsens dörr genom vilken man automatiskt går in i sin medfödda natur (det gudomliga jaget).
ਗੁਰਮੁਖਿ ਨਾਮੁ ਅਧਾਰੁ ਨ ਪਛੋਤਾਈਐ ।੧੬।
guramukh naam adhaar na pachhotaaeeai |16|Hans namnbas (Herrens) erhålls från gurmukher och man omvänder sig inte till slut.
ਪਉੜੀ ੧੭
paurree 17
ਗੁਰਮੁਖਿ ਪਾਰਸੁ ਪਰਸਿ ਪਾਰਸੁ ਹੋਈਐ ।
guramukh paaras paras paaras hoeeai |Att röra vid de vises sten i form av en gurmukh själv blir filosofens sten.
ਗੁਰਮੁਖਿ ਹੋਇ ਅਪਰਸੁ ਦਰਸੁ ਅਲੋਈਐ ।
guramukh hoe aparas daras aloeeai |Endast genom glimten av gurmukh blir alla onda passioner oberörbara.
ਗੁਰਮੁਖਿ ਬ੍ਰਹਮ ਧਿਆਨੁ ਦੁਬਿਧਾ ਖੋਈਐ ।
guramukh braham dhiaan dubidhaa khoeeai |Att meditera på Herren bland gurmukherna förlorar dualiteten.
ਗੁਰਮੁਖਿ ਪਰ ਧਨ ਰੂਪ ਨਿੰਦ ਨ ਗੋਈਐ ।
guramukh par dhan roop nind na goeeai |I gurmukhernas sällskap syns varken andras rikedom och fysiska skönhet eller baktalande begås.
ਗੁਰਮੁਖਿ ਅੰਮ੍ਰਿਤੁ ਨਾਉ ਸਬਦੁ ਵਿਲੋਈਐ ।
guramukh amrit naau sabad viloeeai |I sällskap med gurmukher är bara nektarnamn i form av Word kärnade och essensen förvärvas.
ਗੁਰਮੁਖਿ ਹਸਦਾ ਜਾਇ ਅੰਤ ਨ ਰੋਈਐ ।੧੭।
guramukh hasadaa jaae ant na roeeai |17|I sällskap med gurmukher blir jivan (jaget) äntligen lycklig och gråter inte och gråter.
ਪਉੜੀ ੧੮
paurree 18
ਗੁਰਮੁਖਿ ਪੰਡਿਤੁ ਹੋਇ ਜਗੁ ਪਰਬੋਧੀਐ ।
guramukh panddit hoe jag parabodheeai |Som en kunnig person förmedlar gurmukh kunskap till världen.
ਗੁਰਮੁਖਿ ਆਪੁ ਗਵਾਇ ਅੰਦਰੁ ਸੋਧੀਐ ।
guramukh aap gavaae andar sodheeai |Genom att förlora sitt ego, rena gurmukherna sitt inre.
ਗੁਰਮੁਖਿ ਸਤੁ ਸੰਤੋਖੁ ਨ ਕਾਮੁ ਕਰੋਧੀਐ ।
guramukh sat santokh na kaam karodheeai |Gurmukhs anammar sanning och belåtenhet och hänger sig inte åt lust och ilska.
ਗੁਰਮੁਖਿ ਹੈ ਨਿਰਵੈਰੁ ਨ ਵੈਰ ਵਿਰੋਧੀਐ ।
guramukh hai niravair na vair virodheeai |Gurmukher har ingen fiendskap och motstånd mot någon.
ਚਹੁ ਵਰਨਾ ਉਪਦੇਸੁ ਸਹਜਿ ਸਮੋਧੀਐ ।
chahu varanaa upades sahaj samodheeai |När de predikar för alla fyra varnorna, smälter gurmukherna samman i jämvikt.
ਧੰਨੁ ਜਣੇਦੀ ਮਾਉ ਜੋਧਾ ਜੋਧੀਐ ।੧੮।
dhan janedee maau jodhaa jodheeai |18|Blest är mor till en gurmukh som har fött honom och gurmukh är den bästa bland krigare.
ਪਉੜੀ ੧੯
paurree 19
ਗੁਰਮੁਖਿ ਸਤਿਗੁਰ ਵਾਹੁ ਸਬਦਿ ਸਲਾਹੀਐ ।
guramukh satigur vaahu sabad salaaheeai |Gurmukh hyllar den underbara Herren i formen.
ਗੁਰਮੁਖਿ ਸਿਫਤਿ ਸਲਾਹ ਸਚੀ ਪਤਿਸਾਹੀਐ ।
guramukh sifat salaah sachee patisaaheeai |Gurmukhs har sanna rike av Guds lovsång.
ਗੁਰਮੁਖਿ ਸਚੁ ਸਨਾਹੁ ਦਾਦਿ ਇਲਾਹੀਐ ।
guramukh sach sanaahu daad ilaaheeai |Gurmukher har sanningens rustning som de har skänkts av Herren.
ਗੁਰਮੁਖਿ ਗਾਡੀ ਰਾਹੁ ਸਚੁ ਨਿਬਾਹੀਐ ।
guramukh gaaddee raahu sach nibaaheeai |För gurmukher har bara sanningens vackra motorväg förberetts.
ਗੁਰਮੁਖਿ ਮਤਿ ਅਗਾਹੁ ਗਾਹਣਿ ਗਾਹੀਐ ।
guramukh mat agaahu gaahan gaaheeai |Deras visdom är outgrundlig och för att komma till den blir man förvirrad.
ਗੁਰਮੁਖਿ ਬੇਪਰਵਾਹੁ ਨ ਬੇਪਰਵਾਹੀਐ ।੧੯।
guramukh beparavaahu na beparavaaheeai |19|Gurmukh är sorglös i världen men inte så mot Herren.
ਪਉੜੀ ੨੦
paurree 20
ਗੁਰਮੁਖਿ ਪੂਰਾ ਤੋਲੁ ਨ ਤੋਲਣਿ ਤੋਲੀਐ ।
guramukh pooraa tol na tolan toleeai |Gurmukh är perfekt; han kan inte vägas på någon våg.
ਗੁਰਮੁਖਿ ਪੂਰਾ ਬੋਲੁ ਨ ਬੋਲਣਿ ਬੋਲੀਐ ।
guramukh pooraa bol na bolan boleeai |Varje ord av gurmukh kommer att vara sant och perfekt och ingenting kan sägas om honom.
ਗੁਰਮੁਖਿ ਮਤਿ ਅਡੋਲ ਨ ਡੋਲਣਿ ਡੋਲੀਐ ।
guramukh mat addol na ddolan ddoleeai |Gurmukhernas visdom är stabil och blir inte destabiliserad även om man gör det.
ਗੁਰਮੁਖਿ ਪਿਰਮੁ ਅਮੋਲੁ ਨ ਮੋਲਣਿ ਮੋਲੀਐ ।
guramukh piram amol na molan moleeai |Kärleken till gurmukhs är ovärderlig och den kan inte köpas till varje pris.
ਗੁਰਮੁਖਿ ਪੰਥੁ ਨਿਰੋਲੁ ਨ ਰੋਲਣਿ ਰੋਲੀਐ ।
guramukh panth nirol na rolan roleeai |Gurmukhs väg är klar och distinkt; den kan inte inordnas och skingras av någon.
ਗੁਰਮੁਖਿ ਸਬਦੁ ਅਲੋਲੁ ਪੀ ਅੰਮ੍ਰਿਤ ਝੋਲੀਐ ।੨੦।
guramukh sabad alol pee amrit jholeeai |20|Gurmukhernas ord är orubbliga; tillsammans med dem kväver man nektar genom att ta bort passioner och köttsliga begär.
ਪਉੜੀ ੨੧
paurree 21
ਗੁਰਮੁਖਿ ਸੁਖ ਫਲ ਪਾਇ ਸਭ ਫਲ ਪਾਇਆ ।
guramukh sukh fal paae sabh fal paaeaa |Genom att uppnå nöjesfrukt har gurmukherna fått alla frukter.
ਰੰਗ ਸੁਰੰਗ ਚੜ੍ਹਾਇ ਸਭ ਰੰਗ ਲਾਇਆ ।
rang surang charrhaae sabh rang laaeaa |Genom att ta på sig Herrens vackra färg har de njutit av glädjen av alla färger.
ਗੰਧ ਸੁਗੰਧਿ ਸਮਾਇ ਬੋਹਿ ਬੁਹਾਇਆ ।
gandh sugandh samaae bohi buhaaeaa |Genom att smälta samman i doften (av hängivenhet) gör de alla doftande.
ਅੰਮ੍ਰਿਤ ਰਸ ਤ੍ਰਿਪਤਾਇ ਸਭ ਰਸ ਆਇਆ ।
amrit ras tripataae sabh ras aaeaa |De har mättats av nektarns förtjusning och nu känns det som om de har fått all smak.
ਸਬਦ ਸੁਰਤਿ ਲਿਵ ਲਾਇ ਅਨਹਦ ਵਾਇਆ ।
sabad surat liv laae anahad vaaeaa |Genom att smälta samman sitt medvetande i Ordet har de blivit ett med den oslagna melodin.
ਨਿਜ ਘਰਿ ਨਿਹਚਲ ਜਾਇ ਦਹ ਦਿਸ ਧਾਇਆ ।੨੧।੧੯। ਉਨੀ ।
nij ghar nihachal jaae dah dis dhaaeaa |21|19| unee |Nu blir de stabiliserade i sitt inre och deras sinne undrar nu inte åt alla tio håll.