"Vad är roten, källan till allt? Vilka läror har för dessa tider?
Vem är din guru? Vems lärjunge är du?
Vad är det för tal som du förblir obunden?
Lyssna på vad vi säger, O Nanak, din lilla pojke.
Ge oss din åsikt om vad vi har sagt.
Hur kan Shabad bära oss över det skrämmande världshavet?" ||43||
Från luften kom början. Detta är den sanna guruns lärdomsålder.
Shabaden är Gurun, på vilken jag kärleksfullt fokuserar mitt medvetande; Jag är chaylaa, lärjungen.
När jag talar det outtalade talet förblir jag obunden.
Nanak, genom tiderna är världens Herre min Guru.
Jag överväger Shabads predikan, den ende Gudens ord.
Gurmukh släcker egoismens eld. ||44||
"Med vaxtänder, hur kan man tugga järn?
Vad är det för mat som tar bort stolthet?
Hur kan man bo i palatset, snöns hem, iklädd eldsrockar?
Var är den där grottan, inom vilken man kan förbli orubbad?
Vem ska vi känna som genomsyrar här och där?
Vad är den där meditationen som får sinnet att absorberas i sig självt?" ||45||
Utrota egoism och individualism inifrån,
och raderar dualiteten blir den dödliga ett med Gud.