Människan är bunden av ondska och förtärd av Maya, ormen.
Den egensinniga manmukh förlorar och gurmukh vinner.
Möter den sanna gurun skingras mörkret.
O Nanak, utrota egoismen, man smälter samman i Herren. ||15||
Fokuserad djupt inuti, i perfekt absorption,
själssvanen flyger inte bort, och kroppsväggen kollapsar inte.
Då vet man att hans sanna hem är i grottan av intuitiv balans.
O Nanak, den Sanne Herren älskar dem som är sanningsenliga. ||16||
"Varför har du lämnat ditt hus och blivit en vandrande Udaasee?
Varför har du antagit dessa religiösa dräkter?
Vilka varor handlar du?
Hur ska du bära andra med dig?" ||17||
Jag blev en vandrande Udaasee och letade efter gurmukherna.
Jag har antagit dessa klädnader för att söka den välsignade synen av Herrens Darshan.
Jag handlar med sanningens varor.
O Nanak, som Gurmukh bär jag andra över. ||18||
"Hur har du förändrat ditt liv?
Vad har du kopplat ditt sinne till?
Hur har du dämpat dina förhoppningar och önskningar?
Hur har du hittat Ljuset djupt inne i din kärna?