ਹੁਮਕਨਾਮਾ/HUKAMNAMA


ਰਾਮਕਲੀ ਮਹਲਾ ੧ ॥
ਅਉਹਠਿ ਹਸਤ ਮੜੀ ਘਰੁ ਛਾਇਆ ਧਰਣਿ ਗਗਨ ਕਲ ਧਾਰੀ ॥੧॥
ਗੁਰਮੁਖਿ ਕੇਤੀ ਸਬਦਿ ਉਧਾਰੀ ਸੰਤਹੁ ॥੧॥ ਰਹਾਉ ॥
ਮਮਤਾ ਮਾਰਿ ਹਉਮੈ ਸੋਖੈ ਤ੍ਰਿਭਵਣਿ ਜੋਤਿ ਤੁਮਾਰੀ ॥੨॥
ਮਨਸਾ ਮਾਰਿ ਮਨੈ ਮਹਿ ਰਾਖੈ ਸਤਿਗੁਰ ਸਬਦਿ ਵੀਚਾਰੀ ॥੩॥
ਸਿੰਙੀ ਸੁਰਤਿ ਅਨਾਹਦਿ ਵਾਜੈ ਘਟਿ ਘਟਿ ਜੋਤਿ ਤੁਮਾਰੀ ॥੪॥
ਪਰਪੰਚ ਬੇਣੁ ਤਹੀ ਮਨੁ ਰਾਖਿਆ ਬ੍ਰਹਮ ਅਗਨਿ ਪਰਜਾਰੀ ॥੫॥
ਪੰਚ ਤਤੁ ਮਿਲਿ ਅਹਿਨਿਸਿ ਦੀਪਕੁ ਨਿਰਮਲ ਜੋਤਿ ਅਪਾਰੀ ॥੬॥
ਰਵਿ ਸਸਿ ਲਉਕੇ ਇਹੁ ਤਨੁ ਕਿੰਗੁਰੀ ਵਾਜੈ ਸਬਦੁ ਨਿਰਾਰੀ ॥੭॥
ਸਿਵ ਨਗਰੀ ਮਹਿ ਆਸਣੁ ਅਉਧੂ ਅਲਖੁ ਅਗੰਮੁ ਅਪਾਰੀ ॥੮॥
ਕਾਇਆ ਨਗਰੀ ਇਹੁ ਮਨੁ ਰਾਜਾ ਪੰਚ ਵਸਹਿ ਵੀਚਾਰੀ ॥੯॥
ਸਬਦਿ ਰਵੈ ਆਸਣਿ ਘਰਿ ਰਾਜਾ ਅਦਲੁ ਕਰੇ ਗੁਣਕਾਰੀ ॥੧੦॥
ਕਾਲੁ ਬਿਕਾਲੁ ਕਹੇ ਕਹਿ ਬਪੁਰੇ ਜੀਵਤ ਮੂਆ ਮਨੁ ਮਾਰੀ ॥੧੧॥
ਬ੍ਰਹਮਾ ਬਿਸਨੁ ਮਹੇਸ ਇਕ ਮੂਰਤਿ ਆਪੇ ਕਰਤਾ ਕਾਰੀ ॥੧੨॥
ਕਾਇਆ ਸੋਧਿ ਤਰੈ ਭਵ ਸਾਗਰੁ ਆਤਮ ਤਤੁ ਵੀਚਾਰੀ ॥੧੩॥
ਗੁਰ ਸੇਵਾ ਤੇ ਸਦਾ ਸੁਖੁ ਪਾਇਆ ਅੰਤਰਿ ਸਬਦੁ ਰਵਿਆ ਗੁਣਕਾਰੀ ॥੧੪॥
ਆਪੇ ਮੇਲਿ ਲਏ ਗੁਣਦਾਤਾ ਹਉਮੈ ਤ੍ਰਿਸਨਾ ਮਾਰੀ ॥੧੫॥
ਤ੍ਰੈ ਗੁਣ ਮੇਟੇ ਚਉਥੈ ਵਰਤੈ ਏਹਾ ਭਗਤਿ ਨਿਰਾਰੀ ॥੧੬॥
ਗੁਰਮੁਖਿ ਜੋਗ ਸਬਦਿ ਆਤਮੁ ਚੀਨੈ ਹਿਰਦੈ ਏਕੁ ਮੁਰਾਰੀ ॥੧੭॥
ਮਨੂਆ ਅਸਥਿਰੁ ਸਬਦੇ ਰਾਤਾ ਏਹਾ ਕਰਣੀ ਸਾਰੀ ॥੧੮॥
ਬੇਦੁ ਬਾਦੁ ਨ ਪਾਖੰਡੁ ਅਉਧੂ ਗੁਰਮੁਖਿ ਸਬਦਿ ਬੀਚਾਰੀ ॥੧੯॥
ਗੁਰਮੁਖਿ ਜੋਗੁ ਕਮਾਵੈ ਅਉਧੂ ਜਤੁ ਸਤੁ ਸਬਦਿ ਵੀਚਾਰੀ ॥੨੦॥
ਸਬਦਿ ਮਰੈ ਮਨੁ ਮਾਰੇ ਅਉਧੂ ਜੋਗ ਜੁਗਤਿ ਵੀਚਾਰੀ ॥੨੧॥
ਮਾਇਆ ਮੋਹੁ ਭਵਜਲੁ ਹੈ ਅਵਧੂ ਸਬਦਿ ਤਰੈ ਕੁਲ ਤਾਰੀ ॥੨੨॥
ਸਬਦਿ ਸੂਰ ਜੁਗ ਚਾਰੇ ਅਉਧੂ ਬਾਣੀ ਭਗਤਿ ਵੀਚਾਰੀ ॥੨੩॥
ਏਹੁ ਮਨੁ ਮਾਇਆ ਮੋਹਿਆ ਅਉਧੂ ਨਿਕਸੈ ਸਬਦਿ ਵੀਚਾਰੀ ॥੨੪॥
ਆਪੇ ਬਖਸੇ ਮੇਲਿ ਮਿਲਾਏ ਨਾਨਕ ਸਰਣਿ ਤੁਮਾਰੀ ॥੨੫॥੯॥

raamakalee mahalaa 1 |
aauhatth hasat marree ghar chhaaeaa dharan gagan kal dhaaree |1|
guramukh ketee sabad udhaaree santahu |1| rahaau |
mamataa maar haumai sokhai tribhavan jot tumaaree |2|
manasaa maar manai meh raakhai satigur sabad veechaaree |3|
singee surat anaahad vaajai ghatt ghatt jot tumaaree |4|
parapanch ben tahee man raakhiaa braham agan parajaaree |5|
panch tat mil ahinis deepak niramal jot apaaree |6|
rav sas lauke ihu tan kinguree vaajai sabad niraaree |7|
siv nagaree meh aasan aaudhoo alakh agam apaaree |8|
kaaeaa nagaree ihu man raajaa panch vaseh veechaaree |9|
sabad ravai aasan ghar raajaa adal kare gunakaaree |10|
kaal bikaal kahe keh bapure jeevat mooaa man maaree |11|
brahamaa bisan mahes ik moorat aape karataa kaaree |12|
kaaeaa sodh tarai bhav saagar aatam tat veechaaree |13|
gur sevaa te sadaa sukh paaeaa antar sabad raviaa gunakaaree |14|
aape mel le gunadaataa haumai trisanaa maaree |15|
trai gun mette chauthai varatai ehaa bhagat niraaree |16|
guramukh jog sabad aatam cheenai hiradai ek muraaree |17|
manooaa asathir sabade raataa ehaa karanee saaree |18|
bed baad na paakhandd aaudhoo guramukh sabad beechaaree |19|
guramukh jog kamaavai aaudhoo jat sat sabad veechaaree |20|
sabad marai man maare aaudhoo jog jugat veechaaree |21|
maaeaa mohu bhavajal hai avadhoo sabad tarai kul taaree |22|
sabad soor jug chaare aaudhoo baanee bhagat veechaaree |23|
ehu man maaeaa mohiaa aaudhoo nikasai sabad veechaaree |24|
aape bakhase mel milaae naanak saran tumaaree |25|9|

ਪੰਜਾਬੀ
English
پنجابی
Español
Français
Deutsch
Português
Bahasa Indonesia
Türkçe
Tiếng Việt
Filipino
Svenska
हिंदी
संस्कृत
Nederlands
Română
Magyar
Polski
Čeština
Afrikaans
Italiano
Català
Shqip
Gaeilge
Cymraeg
Slovenčina
Slovenščina
Dansk
Eesti
Latviešu
Lietuvių
Norsk
Malti
Íslenska
Galego
Kreyòl Ayisyen
Latin
Bahasa Melayu
Kiswahili
Hrvatski
Suomi
Русский
मराठी
ગુજરાતી
తెలుగు
ಕನ್ನಡ
தமிழ்
മലയാളം
বাংলা
Ελληνικά
日本語
中文
اردو
سنڌي
فارسی
العربية
עברית
한국어

ਵਿਆਖਿਆ

- ਗੁਰੂ ਨਾਨਕ ਦੇਵ ਜੀ, ਅੰਗ : 907-908

 
ਧਰਤੀ ਅਕਾਸ਼ ਨੂੰ ਆਪਣੀ ਸੱਤਿਆ ਨਾਲ ਟਿਕਾ ਰੱਖਣ ਵਾਲਾ ਪਰਮਾਤਮਾ (ਜਿਸ ਜੀਵ ਨੂੰ ਮਾਇਆ-ਮੋਹ ਆਦਿਕ ਤੋਂ ਬਚਾਂਦਾ ਹੈ ਉਸ ਦੇ) ਹਿਰਦੇ ਵਿਚ ਟਿਕ ਕੇ ਉਸ ਦੇ ਸਰੀਰ ਨੂੰ ਆਪਣੇ ਰਹਿਣ ਲਈ ਘਰ ਬਣਾ ਲੈਂਦਾ ਹੈ (ਭਾਵ, ਉਸ ਦੇ ਅੰਦਰ ਆਪਣਾ ਆਪ ਪਰਗਟ ਕਰਦਾ ਹੈ) ॥੧॥ 
ਹੇ ਸੰਤ ਜਨੋ! ਗੁਰੂ ਦੇ ਸਨਮੁਖ ਕਰ ਕੇ ਗੁਰੂ ਦੇ ਸ਼ਬਦ ਵਿਚ ਜੋੜ ਕੇ ਪਰਮਾਤਮਾ ਬੇਅੰਤ ਲੁਕਾਈ ਨੂੰ (ਹਉਮੈ ਮਮਤਾ ਕਾਮਾਦਿਕ ਤੋਂ) ਬਚਾਂਦਾ (ਚਲਿਆ ਆ ਰਿਹਾ) ਹੈ ॥੧॥ ਰਹਾਉ ॥ 
ਹੇ ਪ੍ਰਭੂ! (ਗੁਰੂ ਦੀ ਰਾਹੀਂ ਜਿਸ ਮਨੁੱਖ ਦਾ ਤੂੰ ਉੱਧਾਰ ਕਰਦਾ ਹੈਂ) ਉਹ ਅਪਣੱਤ ਨੂੰ (ਆਪਣੇ ਅੰਦਰੋਂ) ਮਾਰ ਕੇ ਹਉਮੈ ਨੂੰ ਭੀ ਮੁਕਾ ਲੈਂਦਾ ਹੈ, ਤੇ ਉਸ ਨੂੰ ਇਸ ਤ੍ਰਿ-ਭਵਨੀ ਜਗਤ ਵਿਚ ਤੇਰੀ ਹੀ ਜੋਤਿ ਨਜ਼ਰੀਂ ਆਉਂਦੀ ਹੈ ॥੨॥ 
(ਹੇ ਪ੍ਰਭੂ! ਜਿਸ ਜੀਵ ਨੂੰ ਤੂੰ ਤਾਰਦਾ ਹੈਂ) ਉਹ ਗੁਰੂ ਦੇ ਸ਼ਬਦ ਦੀ ਰਾਹੀਂ ਉੱਚੀ ਵਿਚਾਰ ਦਾ ਮਾਲਕ ਹੋ ਕੇ ਆਪਣੇ ਮਨ ਦੇ ਮਾਇਕ ਫੁਰਨਿਆਂ ਨੂੰ ਮੁਕਾ ਕੇ (ਤੇਰੀ ਯਾਦ ਨੂੰ) ਆਪਣੇ ਮਨ ਵਿਚ ਟਿਕਾਂਦਾ ਹੈ ॥੩॥ 
(ਹੇ ਪ੍ਰਭੂ! ਜਿਸ ਉਤੇ ਤੇਰੀ ਮੇਹਰ ਹੁੰਦੀ ਹੈ ਉਹ ਹੈ ਅਸਲ ਜੋਗੀ, ਉਸ ਦੀ) ਸੁਰਤ ਤੇਰੇ ਨਾਸ-ਰਹਿਤ ਸਰੂਪ ਵਿਚ ਟਿਕਦੀ ਹੈ (ਇਹ, ਮਾਨੋ, ਉਸ ਦੇ ਅੰਦਰ ਜੋਗੀ ਵਾਲੀ) ਸਿੰਙੀ ਵੱਜਦੀ ਹੈ, ਉਸ ਨੂੰ ਹਰੇਕ ਸਰੀਰ ਵਿਚ ਤੇਰੀ ਹੀ ਜੋਤਿ ਦਿੱਸਦੀ ਹੈ (ਉਹ ਕਿਸੇ ਨੂੰ ਤਿਆਗ ਕੇ ਜੰਗਲੀਂ ਪਹਾੜੀਂ ਨਹੀਂ ਭਟਕਦਾ) ॥੪॥ 
(ਗੁਰੂ ਦੇ ਸ਼ਬਦ ਵਿਚ ਟਿਕਿਆ ਹੋਇਆ ਮਨੁੱਖ ਅਸਲ ਜੋਗੀ ਹੈ,) ਉਹ ਆਪਣੇ ਮਨ ਨੂੰ ਉਸ ਪਰਮਾਤਮਾ ਵਿਚ ਜੋੜੀ ਰੱਖਦਾ ਹੈ ਜਿਸ ਵਿਚ ਜਗਤ-ਰਚਨਾ ਦੀ ਬੀਣਾ ਸਦਾ ਵੱਜ ਰਹੀ ਹੈ, ਉਹ ਆਪਣੇ ਅੰਦਰ ਰੱਬੀ ਜੋਤਿ ਚੰਗੀ ਤਰ੍ਹਾਂ ਜਗਾ ਲੈਂਦਾ ਹੈ ॥੫॥ 
(ਹੇ ਅਉਧੂ! ਜਿਸ ਮਨੁੱਖ ਨੂੰ ਪਰਮਾਤਮਾ ਗੁਰੂ ਦੀ ਸਰਨ ਪਾ ਕੇ ਆਤਮ-ਉੱਧਾਰ ਦੇ ਰਸਤੇ ਪਾਂਦਾ ਹੈ) ਉਹ ਮਨੁੱਖ ਇਸ ਪੰਜ-ਤੱਤੀ ਮਨੁੱਖਾ ਸਰੀਰ ਨੂੰ ਹਾਸਲ ਕਰ ਕੇ (ਜੰਗਲੀਂ ਪਹਾੜੀਂ ਜਾ ਕੇ ਇਸ ਨੂੰ ਸੁਆਹ ਵਿਚ ਨਹੀਂ ਰੋਲਦਾ, ਉਹ ਤਾਂ) ਬੇਅੰਤ ਪਰਮਾਤਮਾ ਦੀ ਪਵਿੱਤਰ ਜੋਤਿ ਦਾ ਦੀਵਾ ਦਿਨ ਰਾਤ (ਆਪਣੇ ਅੰਦਰ ਜਗਾਈ ਰੱਖਦਾ ਹੈ) ॥੬॥ 
(ਹੇ ਅਉਧੂ! ਪ੍ਰਭੂ ਦੀ ਕਿਰਪਾ ਦਾ ਪਾਤਰ ਬਣਿਆ ਹੋਇਆ ਮਨੁੱਖ ਆਪਣੇ ਇਸ ਸਰੀਰ ਨੂੰ ਕਿੰਗੁਰੀ ਬਣਾਂਦਾ ਹੈ, ਸੁਆਸ ਸੁਆਸ ਨਾਮ ਜਪਣ ਨੂੰ ਇਸ ਸਰੀਰ-ਕਿੰਗੁਰੀ ਦੇ ਤੂੰਬੇ ਬਣਾਂਦਾ ਹੈ, ਉਸ ਦੇ ਅੰਦਰ ਗੁਰੂ ਦਾ ਸ਼ਬਦ ਅਨੋਖੀ ਖਿੱਚ ਨਾਲ ਵੱਜਦਾ ਹੈ (ਭਾਵ, ਗੁਰੂ ਦਾ ਸ਼ਬਦ ਉਸ ਦੇ ਅੰਦਰ ਸੁਆਦਲਾ ਪ੍ਰੇਮ-ਰਾਗ ਪੈਦਾ ਕਰਦਾ ਹੈ) ॥੭॥ 
ਹੇ ਅਉਧੂ! (ਜਿਸ ਮਨੁੱਖ ਨੂੰ ਪਰਮਾਤਮਾ ਗੁਰੂ ਦੇ ਸ਼ਬਦ ਦੀ ਰਾਹੀਂ ਉੱਧਾਰਦਾ ਹੈ, ਉਹ) ਉਸ ਆਤਮਕ ਅਵਸਥਾ-ਰੂਪ ਨਗਰੀ ਵਿਚ ਅਡੋਲ-ਚਿੱਤ ਹੋ ਕੇ ਜੁੜਦਾ ਹੈ ਜਿਥੇ ਕੱਲਿਆਣ-ਸਰੂਪ ਪ੍ਰਭੂ ਦਾ ਹੀ ਪ੍ਰਭਾਵ ਹੈ, ਜਿੱਥੇ ਉਸ ਦੇ ਅੰਦਰ ਅਲੱਖ ਅਪਹੁੰਚ ਤੇ ਬੇਅੰਤ ਪਰਮਾਤਮਾ ਪਰਗਟ ਹੋ ਪੈਂਦਾ ਹੈ (ਉਹ ਉੱਚੀ ਆਤਮਕ ਅਵਸਥਾ ਹੀ ਗੁਰਸਿੱਖ ਜੋਗੀ ਦੀ ਸ਼ਿਵ-ਨਗਰੀ ਹੈ) ॥੮॥ 
(ਹੇ ਅਉਧੂ! ਪ੍ਰਭੂ ਤੋਂ ਵਰੋਸਾਏ ਹੋਏ ਮਨੁੱਖ ਦਾ ਇਹ) ਸਰੀਰ (ਮਾਨੋ, ਵੱਸਦਾ) ਸ਼ਹਿਰ ਬਣ ਜਾਂਦਾ ਹੈ ਜਿਸ ਵਿਚ ਪੰਜੇ ਗਿਆਨ-ਇੰਦ੍ਰੇ ਵਿਚਾਰਵਾਨ ਹੋ ਕੇ (ਉੱਚੀ ਆਤਮਕ ਸੂਝ-ਬੂਝ ਵਾਲੇ ਹੋ ਕੇ) ਵੱਸਦੇ ਹਨ (ਭਾਵ, ਵਿਕਾਰਾਂ ਦੇ ਪਿੱਛੇ ਭਟਕਦੇ ਨਹੀਂ ਫਿਰਦੇ, ਵਰੋਸਾਏ ਮਨੁੱਖ ਦਾ) ਇਹ ਮਨ (ਸਰੀਰ-ਨਗਰੀ ਵਿਚ) ਰਾਜਾ ਬਣ ਜਾਂਦਾ ਹੈ (ਕਾਮਾਦਿਕਾਂ ਨੂੰ ਵੱਸ ਵਿਚ ਰੱਖੀ ਬੈਠਦਾ ਹੈ) ॥੯॥ 
(ਹੇ ਅਉਧੂ! ਜਿਸ ਮਨੁੱਖ ਦਾ, ਪਰਮਾਤਮਾ ਗੁਰੂ ਦੇ ਸ਼ਬਦ ਦੀ ਰਾਹੀਂ, ਉੱਧਾਰ ਕਰਦਾ ਹੈ ਉਸ ਦਾ ਮਨ ਕਾਮਾਦਿਕਾਂ ਉਤੇ) ਬਲੀ ਹੋ ਕੇ (ਆਤਮਕ ਅਡੋਲਤਾ ਦੇ) ਆਸਣ ਉਤੇ ਬੈਠਦਾ ਹੈ ਆਪਣੇ ਅੰਦਰ ਹੀ ਟਿਕਿਆ ਰਹਿੰਦਾ ਹੈ, ਗੁਰੂ ਦੇ ਸ਼ਬਦ ਵਿਚ ਜੁੜ ਕੇ ਪਰਮਾਤਮਾ ਦਾ ਸਿਮਰਨ ਕਰਦਾ ਰਹਿੰਦਾ ਹੈ, ਨਿਆਂ ਕਰਦਾ ਹੈ (ਭਾਵ, ਸਾਰੇ ਇੰਦ੍ਰਿਆਂ ਨੂੰ ਆਪੋ ਆਪਣੀ ਹੱਦ ਵਿਚ ਰੱਖਦਾ ਹੈ), ਤੇ ਪਰਉਪਕਾਰੀ ਹੋ ਜਾਂਦਾ ਹੈ ॥੧੦॥ 
(ਹੇ ਅਉਧੂ! ਜਿਸ ਮਨੁੱਖ ਉਤੇ ਪ੍ਰਭੂ ਦੀ ਮੇਹਰ ਹੁੰਦੀ ਹੈ ਉਹ ਧੂਣੀਆਂ ਤਪਾ ਤਪਾ ਕੇ ਨਹੀਂ ਸੜਦਾ, ਉਹ ਤਾਂ ਇਹ ਸੰਸਾਰਕ ਜੀਵਨ) ਜੀਊਂਦਾ ਹੀ (ਹਉਮੈ ਮਮਤਾ ਕਾਮਾਦਿਕਾਂ ਵਲੋਂ) ਮਰ ਜਾਂਦਾ ਹੈ, ਉਹ ਆਪਣੇ ਮਨ ਨੂੰ (ਇਹਨਾਂ ਵਲੋਂ) ਮਾਰ ਦੇਂਦਾ ਹੈ, (ਇਸ ਅਵਸਥਾ ਵਿਚ ਪਹੁੰਚੇ ਹੋਏ ਦਾ) ਵਿਚਾਰੇ ਜਨਮ ਮਰਨ ਕੁਝ ਵਿਗਾੜ ਨਹੀਂ ਸਕਦੇ ॥੧੧॥ 
(ਹੇ ਅਉਧੂ! ਉਸ ਮਨੁੱਖ ਨੂੰ ਇਹ ਸਮਝ ਆ ਜਾਂਦੀ ਹੈ ਕਿ) ਕਰਤਾਰ ਆਪ ਹੀ ਸਭ ਕੁਝ ਕਰਨ ਦੇ ਸਮਰੱਥ ਹੈ, ਬ੍ਰਹਮਾ ਵਿਸ਼ਨੂੰ ਤੇ ਸ਼ਿਵ ਉਸ ਇਕ ਪਰਮਾਤਮਾ (ਦੀ ਇਕ ਇਕ ਤਾਕਤ) ਦਾ ਸਰੂਪ (ਮਿਥੇ ਗਏ) ਹਨ ॥੧੨॥ 
(ਹੇ ਅਉਧੂ! ਉਹ ਮਨੁੱਖ) ਹਰੇਕ ਆਤਮਾ ਦੇ ਮਾਲਕ ਪਰਮਾਤਮਾ (ਦੀ ਯਾਦ) ਨੂੰ ਆਪਣੇ ਸੋਚ-ਮੰਡਲ ਵਿਚ ਟਿਕਾਂਦਾ ਹੈ ਤੇ (ਜੰਗਲਾਂ ਪਹਾੜਾਂ ਵਿਚ ਭਟਕਣ ਦੇ ਥਾਂ) ਆਪਣੇ ਸਰੀਰ ਨੂੰ (ਵਿਕਾਰਾਂ ਵਲੋਂ) ਪਵਿਤ੍ਰ ਰੱਖ ਕੇ ਇਸ ਸੰਸਾਰ-ਸਮੁੰਦਰ ਤੋਂ ਪਾਰ ਲੰਘ ਜਾਂਦਾ ਹੈ ॥੧੩॥ 
(ਹੇ ਅਉਧੂ! ਉਸ ਮਨੁੱਖ ਨੇ) ਗੁਰੂ ਦੀ ਦੱਸੀ ਸੇਵਾ ਤੋਂ ਹੀ ਸਦਾ ਲਈ ਆਤਮਕ ਆਨੰਦ ਲੱਭ ਲਿਆ ਹੈ, ਉਸ ਦੇ ਅੰਦਰ (ਸੁੱਚੇ) ਆਤਮਕ ਗੁਣ ਪੈਦਾ ਕਰਨ ਵਾਲਾ ਗੁਰੂ ਦਾ ਸ਼ਬਦ ਸਦਾ ਟਿਕਿਆ ਰਹਿੰਦਾ ਹੈ ॥੧੪॥ 
(ਹੇ ਅਉਧੂ! ਜਿਸ ਉਤੇ ਮੇਹਰ ਕਰਦਾ ਹੈ ਉਸ ਨੂੰ) ਆਤਮਕ ਗੁਣ ਪੈਦਾ ਕਰਨ ਵਾਲਾ ਪਰਮਾਤਮਾ ਆਪ ਹੀ (ਗੁਰਮੁਖਾਂ ਦੀ) ਸੰਗਤ ਵਿਚ ਮਿਲਾਂਦਾ ਹੈ, ਉਸ ਦੇ ਅੰਦਰੋਂ ਹਉਮੈ ਤੇ ਮਾਇਆ ਦੀ ਤ੍ਰਿਸ਼ਨਾ ਮੁਕਾ ਦੇਂਦਾ ਹੈ ॥੧੫॥ 
(ਉਹ ਮਨੁੱਖ ਗੁਰੂ ਦੇ ਸ਼ਬਦ ਦੀ ਬਰਕਤਿ ਨਾਲ) ਮਾਇਆ ਦੇ ਤਿੰਨ ਗੁਣਾਂ ਦਾ ਪ੍ਰਭਾਵ ਮਿਟਾ ਲੈਂਦਾ ਹੈ, ਉਸ ਉੱਚੀ ਆਤਮਕ ਅਵਸਥਾ ਵਿਚ ਟਿਕਿਆ ਰਹਿੰਦਾ ਹੈ ਜਿਥੇ ਇਹਨਾਂ ਤਿੰਨਾਂ ਦਾ ਜ਼ੋਰ ਨਹੀਂ ਚੜ੍ਹਦਾ, (ਜੰਗਲਾਂ ਪਹਾੜਾਂ ਵਿਚ ਭਟਕਣ ਨਾਲੋਂ ਉਸ ਨੂੰ) ਇਹ ਭਗਤੀ ਹੀ ਅਨੋਖੀ ਖਿੱਚ ਪਾਂਦੀ ਹੈ ॥੧੬॥ 
(ਹੇ ਅਉਧੂ!) ਗੁਰੂ ਦੇ ਸਨਮੁਖ ਰਹਿਣ ਵਾਲਾ ਮਨੁੱਖ ਗੁਰੂ ਦੇ ਸ਼ਬਦ ਵਿਚ ਜੁੜਨ ਦੇ ਜੋਗ (-ਸਾਧਨ) ਦੀ ਰਾਹੀਂ ਆਪਣੇ ਆਤਮਕ ਜੀਵਨ ਨੂੰ ਪਰਖਦਾ ਰਹਿੰਦਾ ਹੈ ਤੇ ਆਪਣੇ ਹਿਰਦੇ ਵਿਚ ਇਕ ਪਰਮਾਤਮਾ (ਦੀ ਯਾਦ ਤੇ ਪ੍ਰੀਤ) ਨੂੰ ਵਸਾਈ ਰੱਖਦਾ ਹੈ ॥੧੭॥ 
(ਹੇ ਅਉਧੂ! ਗੁਰੂ ਦੇ ਸਨਮੁਖ ਰਹਿਣ ਵਾਲੇ ਮਨੁੱਖ ਦਾ ਮਨ ਸਦਾ) ਗੁਰੂ ਦੇ ਸ਼ਬਦ ਵਿਚ ਰੰਗਿਆ ਰਹਿੰਦਾ ਹੈ। (ਇਸ ਵਾਸਤੇ ਉਸ ਦਾ) ਮਨ (ਵਿਕਾਰਾਂ ਵਲ ਡੋਲਣ ਦੇ ਥਾਂ ਪ੍ਰਭੂ-ਪ੍ਰੀਤ ਵਿਚ) ਟਿਕਿਆ ਰਹਿੰਦਾ ਹੈ। (ਮਨੁੱਖਾ ਜੀਵਨ ਵਿਚ) ਇਹ ਹੀ ਕਰਨ-ਜੋਗ ਕਾਰ ਉਸ ਨੂੰ ਸ੍ਰੇਸ਼ਟ ਜਾਪਦੀ ਹੈ ॥੧੮॥ 
ਹੇ ਅਉਧੂ! ਵੇਦ (ਆਦਿਕ ਧਰਮ-ਪੁਸਤਕਾਂ) ਨੂੰ (ਪੜ੍ਹ ਕੇ ਉਹਨਾਂ ਦੀ) ਚਰਚਾ ਨੂੰ (ਉਹ ਮਨੁੱਖ) ਨਹੀਂ ਕਬੂਲਦਾ (ਪਸੰਦ ਨਹੀਂ ਕਰਦਾ, ਆਤਮਕ ਜੀਵਨ ਦੇ ਰਾਹ ਵਿਚ ਇਸ ਨੂੰ ਉਹ) ਪਖੰਡ (ਸਮਝਦਾ ਹੈ)। ਉਹ ਤਾਂ ਗੁਰੂ ਦੀ ਸਰਨ ਪੈ ਕੇ ਗੁਰੂ ਦੇ ਸ਼ਬਦ ਦੀ ਬਰਕਤ ਨਾਲ ਉੱਚੀ ਆਤਮਕ ਵਿਚਾਰ ਦਾ ਮਾਲਕ ਬਣਦਾ ਹੈ ॥੧੯॥ 
ਹੇ ਅਉਧੂ! (ਜਿਸ ਮਨੁੱਖ ਨੂੰ ਪਰਮਾਤਮਾ ਉੱਧਾਰਦਾ ਹੈ ਉਹ) ਗੁਰੂ ਦੇ ਦੱਸੇ ਰਾਹ ਤੇ ਤੁਰਦਾ ਹੈ, ਇਹੀ ਜੋਗ (ਉਹ) ਕਮਾਂਦਾ ਹੈ, ਗੁਰੂ ਦੇ ਸ਼ਬਦ ਵਿਚ ਜੁੜ ਕੇ ਉਹ ਉੱਚੀ ਆਤਮਕ ਵਿਚਾਰ ਦਾ ਮਾਲਕ ਬਣਦਾ ਹੈ, ਇਹੀ ਹੈ ਉਸ ਦਾ ਜਤ ਤੇ ਸਤ (ਕਾਇਮ ਰੱਖਣ ਦਾ ਤਰੀਕਾ) ॥੨੦॥ 
ਹੇ ਅਉਧੂ! ਉਸ ਮਨੁੱਖ ਨੇ ਜੋਗ ਦੀ (ਪਰਮਾਤਮਾ ਨਾਲ ਜੁੜਨ ਦੀ) ਇਹ ਜੁਗਤਿ ਸਮਝੀ ਹੈ ਕਿ ਉਹ ਗੁਰੂ ਦੇ ਸ਼ਬਦ ਵਿਚ ਜੁੜ ਕੇ ਹਉਮੈ ਮਮਤਾ ਆਦਿਕ ਵਲੋਂ) ਮੁਰਦਾ ਹੋ ਜਾਂਦਾ ਹੈ ਆਪਣੇ ਮਨ ਨੂੰ (ਵਿਕਾਰਾਂ ਵਲੋਂ) ਕਾਬੂ ਵਿਚ ਰੱਖਦਾ ਹੈ ॥੨੧॥ 
ਹੇ ਅਉਧੂ! ਮਾਇਆ ਦਾ ਮੋਹ ਘੁੰਮਣ ਘੇਰੀ ਹੈ (ਜਿਸ ਮਨੁੱਖ ਦਾ ਪਰਮਾਤਮਾ ਉੱਧਾਰ ਕਰਦਾ ਹੈ ਉਹ) ਗੁਰੂ ਦੇ ਸ਼ਬਦ ਵਿਚ ਜੁੜ ਕੇ (ਇਸ ਵਿਚੋਂ) ਪਾਰ ਲੰਘ ਜਾਂਦਾ ਹੈ ਤੇ ਆਪਣੀਆਂ ਕੁਲਾਂ ਨੂੰ ਭੀ ਪਾਰ ਲੰਘਾ ਲੈਂਦਾ ਹੈ ॥੨੨॥ 
ਹੇ ਅਉਧੂ! ਜੇਹੜੇ ਮਨੁੱਖ ਗੁਰੂ ਦੇ ਸ਼ਬਦ ਵਿਚ ਜੁੜਦੇ ਹਨ ਉਹ ਚੌਹਾਂ ਜੁਗਾਂ ਵਿਚ ਹੀ ਸੂਰਮੇ ਹਨ (ਭਾਵ, ਕਿਸੇ ਭੀ ਸਮੇ ਵਿਚ ਕਾਮਾਦਿਕ ਵਿਕਾਰ ਉਹਨਾਂ ਉਤੇ ਜ਼ੋਰ ਨਹੀਂ ਪਾ ਸਕਦੇ)। ਗੁਰੂ ਦੀ ਬਾਣੀ ਦੀ ਬਰਕਤਿ ਨਾਲ ਉਹ ਪਰਮਾਤਮਾ ਦੀ ਭਗਤੀ ਨੂੰ ਆਪਣੇ ਸੋਚ-ਮੰਡਲ ਵਿਚ ਟਿਕਾਈ ਰੱਖਦੇ ਹਨ ॥੨੩॥ 
ਹੇ ਅਉਧੂ! ਮਨੁੱਖ ਦਾ ਇਹ ਮਨ ਮਾਇਆ ਦੇ ਮੋਹ ਵਿਚ ਫਸ ਜਾਂਦਾ ਹੈ (ਪਰ ਇਸ ਵਿਚੋਂ ਨਿਕਲਣ ਦਾ ਇਹ ਤਰੀਕਾ ਨਹੀਂ ਕਿ ਮਨੁੱਖ ਜੰਗਲਾਂ ਵਿਚ ਜਾਂ ਪਹਾੜਾਂ ਦੀਆਂ ਗੁਫ਼ਾਂ ਵਿਚ ਜਾ ਕੇ ਟਿਕੇ, ਇਸ ਵਿਚੋਂ) ਉਹ ਮਨੁੱਖ ਨਿਕਲਦਾ ਹੈ ਜੋ ਗੁਰੂ ਦੇ ਸ਼ਬਦ ਵਿਚ ਜੁੜ ਕੇ ਪਰਮਾਤਮਾ ਦੀ ਸਿਫ਼ਤ-ਸਾਲਾਹ ਨੂੰ ਆਪਣੇ ਸੋਚ-ਮੰਡਲ ਵਿਚ ਟਿਕਾਂਦਾ ਹੈ ॥੨੪॥ 
ਸੋ, ਹੇ ਨਾਨਕ! (ਪ੍ਰਭੂ-ਦਰ ਤੇ ਅਰਦਾਸ ਕਰ-ਹੇ ਪ੍ਰਭੂ!) ਮੈਂ ਤੇਰੀ ਸਰਨ ਆਇਆ ਹਾਂ (ਮੈਨੂੰ ਮਾਇਆ ਦੇ ਮੋਹ ਵਿਚ ਫਸਣ ਤੋਂ ਬਚਾ ਲੈ)। (ਮਾਇਆ ਦੇ ਮੋਹ ਤੋਂ ਬਚਣਾ ਜੀਵਾਂ ਦੇ ਆਪਣੇ ਵੱਸ ਦੀ ਗੱਲ ਨਹੀਂ, ਅਰਦਾਸ ਸੁਣ ਕੇ) ਪਰਮਾਤਮਾ ਆਪ ਹੀ ਬਖ਼ਸ਼ਸ਼ ਕਰਦਾ ਹੈ ਤੇ ਆਪਣੀ ਸੰਗਤ ਵਿਚ ਮਿਲਾਂਦਾ ਹੈ ॥੨੫॥੯॥ 

Explanation

- Guru Nanak Dev Ji, Page : 907-908

Raamkalee, First Mehl: 
He has made His home in the monastery of the heart; He has infused His power into the earth and the sky. ||1|| 
Through the Word of the Shabad, the Gurmukhs have saved so very many, O Saints. ||1||Pause|| 
He conquers attachment, and eradicates egotism, and sees Your Divine Light pervading the three worlds, Lord. ||2|| 
He conquers desire, and enshrines the Lord within his mind; he contemplates the Word of the True Guru's Shabad. ||3|| 
The horn of consciousness vibrates the unstruck sound current; Your Light illuminates each and every heart, Lord. ||4|| 
He plays the flute of the universe in his mind, and lights the fire of God. ||5|| 
Bringing together the five elements, day and night, the Lord's lamp shines with the Immaculate Light of the Infinite. ||6|| 
The right and left nostrils, the sun and the moon channels, are the strings of the body-harp; they vibrate the wondrous melody of the Shabad. ||7|| 
The true hermit obtains a seat in the City of God, the invisible, inaccessible, infinite. ||8|| 
The mind is the king of the city of the body; the five sources of knowledge dwell within it. ||9|| 
Seated in his home, this king chants the Shabad; he administers justice and virtue. ||10|| 
What can poor death or birth say to him? Conquering his mind, he remains dead while yet alive. ||11|| 
Brahma, Vishnu and Shiva are manifestations of the One God. He Himself is the Doer of deeds. ||12|| 
One who purifies his body, crosses over the terrifying world-ocean; he contemplates the essence of his own soul. ||13|| 
Serving the Guru, he finds everlasting peace; deep within, the Shabad permeates him, coloring him with virtue. ||14|| 
The Giver of virtue unites with Himself, one who conquers egotism and desire. ||15|| 
Eradicating the three qualities, dwell in the fourth state. This is the unparalleled devotional worship. ||16|| 
This is the Yoga of the Gurmukh: Through the Shabad, he understands his own soul, and he enshrines within his heart the One Lord. ||17|| 
Imbued with the Shabad, his mind becomes steady and stable; this is the most excellent action. ||18|| 
This true hermit does not enter into religious debates or hypocrisy; the Gurmukh contemplates the Shabad. ||19|| 
The Gurmukh practices Yoga - he is the true hermit; he practices abstinence and truth, and contemplates the Shabad. ||20|| 
One who dies in the Shabad and conquers his mind is the true hermit; he understands the Way of Yoga. ||21|| 
Attachment to Maya is the terrifying world-ocean; through the Shabad, the true hermit saves himself, and his ancestors as well. ||22|| 
Contemplating the Shabad, you shall be a hero throughout the four ages, O hermit; contemplate the Word of the Guru's Bani in devotion. ||23|| 
This mind is enticed by Maya, O hermit; contemplating the Shabad, you shall find release. ||24|| 
He Himself forgives, and unites in His Union; Nanak seeks Your Sanctuary, Lord. ||25||9|| 

Explicación

- Guru Nanak Dev Ji, Página : 907-908

Ramkali, Mejl Guru Nanak, Primer Canal Divino. 
El Yogui verdadero abre la mano de su corazón que sale de la tumba de su cuerpo y busca las Bondades del Dios de la Tierra y de los Cielos. (1) 
Sí, los Seres Conscientes de Dios han salvado a millones a través de la Palabra. (1-Pausa) 
Ellos conquistan su ego, su necesidad de posesión y ven la Luz de Dios compenetrando los tres mundos.(2) 
Ellos controlan sus deseos y enaltecen a Dios en su mente, meditando en la Palabra Verdadera del Shabd del Guru.(3) 
Entonces, en su Conciencia se escucha la Melodía Divina de la Palabra del Shabd y ven a todos los corazones resplandecer con la Luz de Dios. (4) 
Hacen del mundo una flauta y poniéndola en los labios de la mente, la tocan, haciendo despertar en ellos el Calor de Dios. (5) 
Y con los cinco elementos del cuerpo brilla en su interior la Luz Inmaculada de Dios. (6) 
Haciendo de su cuerpo un instrumento de cuerdas, a través de la respiración, emiten la Palabra Misteriosa y Divina. (7) 
Habitan desapegadamente y para siempre en el Reino del Dios Infinito e Insondable. (8) 
En la ciudad del cuerpo habitan el rey que es la mente, y los cinco sentidos de la percepción. (9) 
La mente, sentada en el trono del corazón, administra la justicia volviéndose sabia y recitando la Palabra del Shabd.(10) 
Sí, ¿qué pueden ser la vida o la muerte para aquéllos que, permaneciendo muertos mientras vivos, conquistan su mente?(11) 
Brahma, Vishnú y Shiva son manifestaciones del Único Señor, Él es el Hacedor. (12) 
Aquél que se purifica, nada a través del aterrador océano del mundo y así contempla la Esencia de su propia Alma.(13) 
Uno logra el Éxtasis duradero a través del Servicio del Guru, pues en el interior, la Palabra del Shabd lo compenetra todo dándole el color de la Virtud. (14) 
El Señor Mismo nos une en Su Ser cuando calmamos la ansiedad y el ego. (15) 
Aquél que abandona la Maya de las tres Gunas y habita en el Cuarto Estado, vive como un verdadero y desapegado Devoto de Dios. (16) 
La Yoga del Ser Conciente en Dios es aquélla que busca su Ser a través de la Palabra y enaltece al Señor en su corazón. (17) 
Su mente permanece quieta e imbuida en Ella; ésta es su acción más piadosa. (18) 
Viviendo desapegado, no se involucra ni en la contienda ni se enorgullece de su Sabiduría. No engaña a nadie; por la Gracia del Guru medita en la Palabra.(19) 
Tal es la Yoga que él practica; para él, vivir en la Palabra del Shabd es practicar la Verdad y la Castidad. (20) 
Conquista su mente inmersa en la Palabra del Shabd; para él ese es el Sendero de la Yoga (21) 
El amor a Maya nos ahoga en el mar de la existencia; el Amor a la Palabra del Shabd nos lleva a través junto con todas nuestras generaciones. (22) 
La Palabra del Shabd nos convierte en héroes a través de las cuatro épocas, si con toda dedicación vivimos meditando en la Palabra (23) 
La mente es engañada por Maya y, sólo viviendo en la Palabra del Shabd, uno se puede liberar de esa ilusión. (24) 
Nanak reza, oh Dios, busco Tu Santuario; perdóname y úneme con Tu Ser. (25-9) 

Explication

- Guru Nanak Dev Ji, Page : 907-908

Raamkalee, mehl d'abord: 
Il a fait sa maison dans le monastère du cœur, il a insufflé son pouvoir dans la terre et le ciel। । । 1 । । 
Grâce à la parole de l'Shabad, le gurmukhs ont sauvé tant de très nombreux saints o। । । 1 । । pause । । 
Il conquiert l'attachement, et l'égoïsme éradique, et voit votre lumière divine pénètre les trois mondes, seigneur। । । 2 । । 
Il conquiert le désir, et consacre le seigneur dans son esprit, il envisage la parole de Shabad le véritable gourou de। । । 3 । । 
La corne de conscience vibre le son non frappé actuelle; ta lumière illumine chaque coeur, Seigneur। । । 4 । । 
Il joue de la flûte de l'univers dans son esprit, et allume le feu de dieu। । । 5 । । 
Réunissant les cinq éléments, jour et nuit, la lampe du Seigneur resplendit la lumière immaculée de l'infini। । । 6 । । 
Les narines droite et à gauche, le soleil et la lune canaux, sont les cordes de la harpe-corps; elles vibrent la mélodie merveilleuse de la Shabad। । । 7 । । 
L'ermite vrai obtient un siège à la Cité de Dieu, l'infini invisible, inaccessible,। । । 8 । । 
L'esprit est le roi de la ville de l'organisme, les cinq sources de connaissances habiter en elle। । । 9 । । 
Assis dans sa maison, ce roi des chants Shabad, il administre la justice et la vertu। । । 10 । । 
Que peut la mort du pauvre ou de la naissance lui dire? Vaincre son esprit, il reste mort pendant encore vivant। । । 11 । । 
Brahma, Vishnu et Shiva sont des manifestations du dieu unique। Il est lui-même l'auteur des actes। । । 12 । । 
Celui qui purifie son corps, traverse le monde terrifiant de l'océan, il contemple l'essence de son âme। । । 13 । । 
Servir le gourou, il trouve la paix éternelle; au plus profond de la Shabad lui imprègne, lui colorier avec la vertu। । । 14 । । 
Le donneur de la vertu s'unit à lui-même, celui qui vainc l'égoïsme et le désir। । । 15 । । 
Eradiquer les trois qualités, habitent dans le quatrième état। C'est le culte de dévotion sans pareil। । । 16 । । 
C'est le Yoga de la Gurmukh: à travers le Shabad, il comprend sa propre âme, et il consacre dans son cœur l'unique Seigneur। । । 17 । । 
Imbu des Shabad, son esprit devient régulière et stable, ce qui est l'action la plus excellente। । । 18 । । 
Cet ermite vrai n'entre pas dans les débats religieux ou de l'hypocrisie, la Gurmukh contemple le Shabad। । । 19 । । 
Le yoga Gurmukh pratiques - il est vrai de l'ermite, il pratiques d'abstinence et de la vérité, et contemple le Shabad। । । 20 । । 
Celui qui meurt dans le Shabad et conquiert son esprit est l'ermite vrai, il comprend la façon de yoga। । । 21 । । 
Pièce jointe à la maya est le monde terrifiant de l'océan; à travers le Shabad, l'ermite vrai se sauve, et ses ancêtres ainsi। । । 22 । । 
En contemplant le Shabad, tu seras un héros dans les quatre âges, ermite o; contempler la Parole de bani du gourou de la dévotion। । । 23 । । 
Cet esprit est attiré par maya, ermite o; contemplant le Shabad, vous trouverez communiqué। । । 24 । । 
Il se pardonne, et unit dans son syndicat; Nanak cherche ton sanctuaire, Seigneur। । । 25 । । 9 । । 

Erläuterung

- Guru Nanak Dev Ji, Page : 907-908

Raamkalee, Erster Mehl: 
Er hat das Kloster des Herzens zu seinem Zuhause gemacht und die Erde und den Himmel mit seiner Macht erfüllt. ||1|| 
Durch das Wort des Shabad haben die Gurmukhs so viele gerettet, oh Heilige. ||1||Pause|| 
Er überwindet die Anhaftung, beseitigt den Egoismus und sieht, wie Dein göttliches Licht die drei Welten durchdringt, Herr. ||2|| 
Er überwindet das Verlangen und verankert den Herrn in seinem Geist; er sinniert über die Worte des Shabad des wahren Gurus. ||3|| 
Das Horn des Bewusstseins lässt den unangeschlagenen Tonstrom vibrieren. Dein Licht erleuchtet jedes einzelne Herz, Herr. ||4|| 
In Gedanken spielt er die Flöte des Universums und entzündet das Feuer Gottes. ||5|| 
Die Lampe des Herrn vereint die fünf Elemente und erstrahlt Tag und Nacht im makellosen Licht der Unendlichkeit. ||6|| 
Das rechte und das linke Nasenloch, der Sonnen- und der Mondkanal sind die Saiten der Körperharfe; sie lassen die wundersame Melodie des Shabad vibrieren. ||7|| 
Der wahre Eremit erhält einen Sitz in der Stadt Gottes, der unsichtbaren, unzugänglichen, unendlichen. ||8|| 
Der Geist ist der König der Stadt des Körpers; die fünf Quellen des Wissens wohnen in ihm. ||9|| 
In seinem Haus sitzend singt dieser König das Shabad; er sorgt für Gerechtigkeit und Tugend. ||10|| 
Was können ihm der arme Tod oder die Geburt sagen? Er besiegt seinen Verstand und bleibt tot, obwohl er noch lebt. ||11|| 
Brahma, Vishnu und Shiva sind Manifestationen des Einen Gottes. Er Selbst ist der Handelnde. ||12|| 
Wer seinen Körper reinigt, überquert den furchterregenden Weltozean und betrachtet das Wesen seiner eigenen Seele. ||13|| 
Indem er dem Guru dient, findet er ewigen Frieden; tief in seinem Inneren durchdringt ihn Shabad und verleiht ihm Tugend. ||14|| 
Der Geber der Tugend vereint sich mit sich selbst, jemand, der Egoismus und Verlangen besiegt. ||15|| 
Beseitige die drei Eigenschaften und verweile im vierten Zustand. Dies ist die beispiellose hingebungsvolle Anbetung. ||16|| 
Dies ist das Yoga des Gurmukh: Durch das Shabad versteht er seine eigene Seele und bewahrt den Einen Herrn in seinem Herzen. ||17|| 
Durchdrungen vom Shabad wird sein Geist fest und stabil; dies ist die beste Handlung. ||18|| 
Dieser wahre Eremit lässt sich nicht auf religiöse Debatten oder Heuchelei ein; der Gurmukh kontempliert über den Shabad. ||19|| 
Der Gurmukh praktiziert Yoga – er ist der wahre Eremit; er übt sich in Enthaltsamkeit und Wahrheit und kontempliert über Shabad. ||20|| 
Wer im Shabad stirbt und seinen Geist besiegt, ist ein wahrer Eremit. Er versteht den Weg des Yoga. ||21|| 
Die Bindung an Maya ist der furchterregende Weltozean; durch Shabad rettet der wahre Eremit sich selbst und auch seine Vorfahren. ||22|| 
Wenn du über Shabad nachdenkst, wirst du durch alle vier Zeitalter ein Held sein, oh Einsiedler. Denke in Hingabe über das Wort des Bani des Gurus nach. ||23|| 
Dieser Geist wird von Maya verführt, oh Einsiedler; durch die Kontemplation des Shabad wirst du Erlösung finden. ||24|| 
Er selbst vergibt und vereint in seiner Union. Nanak sucht Deine Zuflucht, Herr. ||25||9|| 

Explicação

- Guru Nanak Dev Ji, Page : 907-908

Raamkalee, Primeiro Mehl: 
Ele fez morada no mosteiro do coração; Ele infundiu Seu poder na terra e no céu. ||1|| 
Através da Palavra do Shabad, os Gurmukhs salvaram muitos, ó Santos. ||1||Pausa|| 
Ele vence o apego e erradica o egoísmo e vê a Tua Luz Divina permeando os três mundos, Senhor. ||2|| 
Ele vence o desejo e consagra o Senhor em sua mente; ele contempla a Palavra do Shabad do Verdadeiro Guru. ||3|| 
chifre da consciência vibra a corrente sonora não atingida; Tua Luz ilumina cada coração, Senhor. ||4|| 
Ele toca a flauta do universo em sua mente e acende o fogo de Deus. ||5|| 
Reunindo os cinco elementos, dia e noite, a lâmpada do Senhor brilha com a Luz Imaculada do Infinito. ||6|| 
As narinas direita e esquerda, os canais do sol e da lua, são as cordas da harpa corporal; eles vibram a melodia maravilhosa do Shabad. ||7|| 
O verdadeiro eremita obtém assento na Cidade de Deus, a invisível, inacessível, infinita. ||8|| 
A mente é a rainha da cidade do corpo; as cinco fontes de conhecimento residem nele. ||9|| 
Sentado em sua casa, este rei canta o Shabad; ele administra justiça e virtude. ||10|| 
O que a pobre morte ou o nascimento podem dizer a ele? Conquistando sua mente, ele permanece morto enquanto ainda está vivo. ||11|| 
Brahma, Vishnu e Shiva são manifestações do Deus Único. Ele mesmo é o Realizador de ações. ||12|| 
Aquele que purifica seu corpo atravessa o terrível oceano mundial; ele contempla a essência de sua própria alma. ||13|| 
Servindo o Guru, ele encontra a paz eterna; no fundo, o Shabad o permeia, colorindo-o com virtude. ||14|| 
O Doador da virtude se une a Ele mesmo, aquele que vence o egoísmo e o desejo. ||15|| 
Erradicando as três qualidades, permaneça no quarto estado. Esta é a adoração devocional incomparável. ||16|| 
Este é o Yoga do Gurmukh: através do Shabad, ele entende sua própria alma e consagra dentro de seu coração o Senhor Único. ||17|| 
Imbuído do Shabad, sua mente se torna firme e estável; esta é a ação mais excelente. ||18|| 
Este verdadeiro eremita não entra em debates religiosos nem em hipocrisia; o Gurmukh contempla o Shabad. ||19|| 
O Gurmukh pratica Yoga – ele é o verdadeiro eremita; ele pratica a abstinência e a verdade e contempla o Shabad. ||20|| 
Aquele que morre no Shabad e conquista sua mente é o verdadeiro eremita; ele entende o Caminho do Yoga. ||21|| 
O apego a Maya é o terrível oceano mundial; através do Shabad, o verdadeiro eremita salva a si mesmo e também a seus ancestrais. ||22|| 
Contemplando o Shabad, você será um herói durante as quatro eras, ó eremita; contemple a Palavra do Bani do Guru com devoção. ||23|| 
Esta mente é atraída por Maya, ó eremita; contemplando o Shabad, você encontrará a libertação. ||24|| 
Ele mesmo perdoa e une em Sua União; Nanak busca Seu Santuário, Senhor. ||25||9|| 

व्याख्या

- ਗੁਰੂ ਨਾਨਕ ਦੇਵ ਜੀ, आंग : 907-908

रामकली, प्रथम मेहल: 
उसने हृदय रूपी मठ में अपना निवास बना लिया है; उसने अपनी शक्ति धरती और आकाश में भर दी है। ||१|| 
हे संतों, गुरुमुखों ने शब्द के माध्यम से बहुत से लोगों को बचाया है। ||१||विराम|| 
वह आसक्ति को जीत लेता है, अहंकार को मिटा देता है, और आपके दिव्य प्रकाश को तीनों लोकों में व्याप्त देखता है, हे प्रभु। ||२|| 
वह कामनाओं पर विजय प्राप्त कर लेता है, और अपने मन में प्रभु को स्थापित कर लेता है; वह सच्चे गुरु के शब्द का चिंतन करता है। ||३|| 
चेतना का सींग अप्रभावित ध्वनि प्रवाह को कम्पित करता है; आपका प्रकाश प्रत्येक हृदय को प्रकाशित करता है, हे प्रभु। ||४|| 
वह अपने मन में ब्रह्माण्ड की बांसुरी बजाता है, और ईश्वर की अग्नि जलाता है। ||५|| 
दिन-रात पांच तत्वों को एक साथ लाकर, भगवान का दीपक अनंत की निर्मल ज्योति से चमकता है। ||६|| 
दायाँ और बायाँ छिद्र, सूर्य और चन्द्र नाड़ियाँ, शरीर-वीणा के तार हैं; वे शब्द की अद्भुत धुन को झंकृत करते हैं। ||७|| 
सच्चा संन्यासी ईश्वर के नगर में स्थान प्राप्त करता है, जो अदृश्य, अप्राप्य, अनंत है। ||८|| 
मन शरीर रूपी नगर का राजा है; ज्ञान के पांच स्रोत इसके भीतर निवास करते हैं। ||९|| 
यह राजा अपने घर में बैठकर शबद कीर्तन करता है, न्याय और सदाचार का पालन करता है। ||१०|| 
बेचारा मृत्यु या जन्म उससे क्या कह सकता है? अपने मन को जीतकर वह जीवित रहते हुए भी मृत बना रहता है। ||११|| 
ब्रह्मा, विष्णु और शिव एक ही ईश्वर के स्वरूप हैं। वे स्वयं ही कर्मों के कर्ता हैं। ||१२|| 
जो मनुष्य अपने शरीर को शुद्ध कर लेता है, वह भयंकर संसार-सागर को पार कर जाता है; वह अपनी आत्मा के सार का चिन्तन करता है। ||१३|| 
गुरु की सेवा करने से उसे शाश्वत शांति मिलती है; शब्द उसके भीतर गहराई से व्याप्त होकर उसे सद्गुणों से रंग देता है। ||१४|| 
जो अहंकार और कामना को जीत लेता है, वह पुण्य का दाता स्वयं से एक हो जाता है। ||१५|| 
तीनों गुणों को मिटाकर चौथी अवस्था में निवास करो। यही अद्वितीय भक्ति है। ||१६|| 
यही गुरुमुख का योग है: शब्द के माध्यम से वह अपनी आत्मा को समझता है, और अपने हृदय में एक ईश्वर को प्रतिष्ठित करता है। ||१७|| 
शब्द से युक्त होकर उसका मन स्थिर और स्थिर हो जाता है; यही सबसे उत्तम कर्म है। ||१८|| 
यह सच्चा संन्यासी धार्मिक वाद-विवाद या पाखंड में नहीं पड़ता; गुरुमुख शबद का चिंतन करता है। ||१९|| 
गुरुमुख योग का अभ्यास करता है - वही सच्चा संन्यासी है; वह संयम और सत्य का अभ्यास करता है, तथा शबद का चिंतन करता है। ||२०|| 
जो मनुष्य शब्द में मरता है और अपने मन को जीत लेता है, वही सच्चा संन्यासी है; वही योगमार्ग को समझता है। ||२१|| 
माया की आसक्ति भयंकर संसार सागर है; शब्द के द्वारा सच्चा संन्यासी अपना तथा अपने पितरों का उद्धार कर लेता है। ||२२|| 
हे मुनि! शब्द का ध्यान करते हुए तुम चारों युगों में वीर बनोगे; गुरु की बानी का ध्यान भक्तिपूर्वक करो। ||२३|| 
हे मुनि! यह मन माया से मोहित हो गया है; शब्द का ध्यान करते हुए तुम मुक्ति पाओगे। ||२४|| 
वह स्वयं क्षमा करता है, और अपने संघ में जोड़ता है; नानक आपकी शरण चाहता है, हे प्रभु। ||२५||९||